För några veckor sedan publicerade Naturvårdsverket den senaste nationella statistiken över matavfall i Sverige, med siffror från 2020. Där har många av er varit med och bidragit genom att dela med er av resultat från era matsvinnsmätningar. Och statistiken visar att trenden går åt rätt håll! Här berättar vi mer om det och om vårt fortsatta arbete med matsvinn.

Matavfallsstatistiken innehåller siffror för flera delar av livsmedelskedjan. När det gäller offentliga måltidsverksamheter har både Livsmedelsverkets matsvinnskartläggning och Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) studie bidragit till att ge en bättre bild av det nationella matsvinnet. En förklaring till att den totala siffran är betydligt lägre än 2018 är att insamlingen av data har gjorts på ett annat sätt (mer noggrant, tack vare er). Den tidigare metoden verkar har överskattat mängderna. Samtidigt kan en del förmodligen förklaras av att matsvinnet faktiskt har minskat. Här vet ni bäst själva hur trenden ser ut hos er.

Länk till statistiken på Naturvårdsverkets webbplats: Livsmedelsavfall i Sverige (naturvardsverket.se)

Matsvinnet på verksamhetsnivå – utvecklingen går åt rätt håll

SLU har tagit del av data på verksamhetsnivå från 97 kommuner. Fler kommuner än så skickade in data men för dem bedömdes datan inte hålla tillräckligt hög kvalitet för att kunna användas. Matsvinn och antalet ätande har rapporterats av 945 förskolor, 844 grundskolor, 81 gymnasieskolor och 88 verksamheter inom äldreomsorgen.

SLU har följt matsvinnsmängderna under flera år och den här undersökningen visar att matsvinnet har minskat betydligt de senaste åren, framför allt i skolor. Grundskolor är även den verksamhetsgren där osäkerheterna kring data är minst, eftersom studien innefattar mätningar från hela 20 procent av Sveriges grundskolor under 2020. För alla verksamheter tillsammans har matsvinnet minskat med 43 procent mellan åren 2012 och 2020, vilket motsvarar en minskning från 68 gram per portion till 47 gram per portion.

Det är tydligt att utvecklingen går i rätt riktning, att matsvinnet minskar, även om olika verksamheter har nått olika långt. Enligt SLU är målet att halvera matsvinnet till 2030 inom räckhåll om utvecklingen fortsätter i samma takt. Bra jobbat! Nu gäller det att hålla i det hårda arbete som redan görs och att de verksamheter som inte nått lika långt ökar sitt engagemang. Då kan vi tillsammans nå målet i Agenda 2030!

Tack vare ert jobb med matsvinnsmätningar och den data som SLU har fått ta del av kan forskning bedrivas och spridas internationellt. Forskarna Christopher Malefors, Ingrid Strid och Mattias Eriksson på SLU står bakom forskningen och förra veckan publicerades deras senaste artikel publicerades internationellt.

Länk till artikeln: https://doi.org/10.1016/j.resconrec.2022.106463

Figur 1. Utveckling av mängden matsvinn inom kommunala verksamheter under perioden 2021-2020 samt hur stor andel av Sveriges storkök som är representerade i figuren under respektive år.

Ny insamling av data på gång

Tiden går fort, nationell statistik för 2020 har precis presenterats (tyvärr tar det tid med nationell statistik) och i början av 2023 samlar vi in era siffror från matsvinnsmätningar under 2022. Vi informerar mer om det under hösten. I ett tidigare blogginlägg från mars 2022 berättade vi att vi nästa gång vill förenkla insamlingen av data genom att direkt fråga efter de färdiga nyckeltalen:

  • Kökssvinn/portion
  • Serveringssvinn/ätande, tallrikssvinn/ätande i skolan
  • Serveringssvinn/ätande, tallrikssvinn/ätande i förskolan
  • Serveringssvinn/ätande, tallrikssvinn/ätande i äldreomsorgen
  • Konsumtion/ätande inom olika verksamhetsområden

Länk till Måltidsbloggen Kommunernas matsvinn nu i Kolada – Måltidsbloggen (maltidsbloggen.se)

Matsvinnsdagen 29 september

Den internationella matsvinnsdagen närmar sig. På Livsmedelsverket uppmärksammar vi matsvinn i hela livsmedelskedjan under vecka 39, då matsvinnsdagen infaller. Säkert har ni redan en plan för hur och när ni ska mäta matsvinn under hösten, annars kanske det passar bra att mäta matsvinnet just den veckan? Varför inte skifta fokus och verkligen gräva djupare i hur mycket mat som hamnar i magen och kommunicera med matgäster, anhöriga och personal att det är det ni vill fånga och arbeta med under veckan? För att göra det behöver också matsvinnet mätas, vilket sedan kan bidra till den nationella statistiken.

Läs mer om konsumtionsmätning: Konsumtionsmätning – Hur mycket mat hamnar i magen? (livsmedelsverket.se)

Om internationella matsvinnsdagen: Planera in Internationella matsvinnsdagen den 29 september (livsmedelsverket.se)

Med dessa rader önskar vi er en riktigt härlig midsommar!