Såväl nationellt som internationellt lyfts skolmåltider som ett viktigt verktyg för att nå hållbarhets- och hälsomål. Men hur tänker skolledarna om skolmåltiden och sin egen roll kring den? Vi var på plats på Nordiska skolledarkongressen i mars för att kolla läget.

Skolmåltiderna är heta. Här i Sverige har exempelvis miljömålsrådet gett två förslag till regeringen på hur skolmåltiden och matmiljön kan användas för att uppnå en hållbar livsmedelskonsumtion. I projektet “Ett nytt recept för skolmåltider” samarbetar Livsmedelsverket tillsammans med andra myndigheter och kommuner för att bland annat hitta lösningar som ökar elevernas och skolpersonalens involvering i utformningen av skolmåltidssystemet och tillvarata skolmåltiden som en resurs i det pedagogiska uppdraget. Internationellt jobbar bland annat det nystartade School Meals Coalition (som även Sverige är delaktiga i) för att alla barn ska ha möjlighet att få en hälsosam och näringsrik måltid i skolan innan 2030.

Hur tänker skolledare om skolmåltiden?

För att ta pulsen på skolledarnas syn på skolmåltiden var Livsmedelsverket, tillsammans med Måltid Sverige, på plats under den Nordiska skolledarkongressen i Göteborg den 22-23 mars. Här pratade vi med skolledare om skolmåltiden och dess roll för bland annat lärande och informerade om projektet “Ett nytt recept för skolmåltider”. Dessutom passade vi på att dela ut de nationella riktlinjerna för måltider i grund- och förskola. Under kongressens första dag fick vi besök av Johanna Björklund som i sin nya bok, “Lärande för hållbar utveckling – Börja med maten!” ger konkreta förslag på hur skolmåltiden kan användas som ett verktyg i undervisningen om hållbar utveckling. Boken var populär och utgjorde ett praktiskt exempel på just skolmåltidens koppling till det pedagogiska uppdraget.

Att samverkan mellan verksamheter för att utnyttja skolmåltidens fulla potential kan vara en utmaning vet vi. Vår närvaro på skolledarkongressen gav oss ytterligare insikter i att vi behöver stärka arbetet med att förtydliga och öka medvetenheten om skolledarens roll i skolmåltidssystemet och vilket stöd som Livsmedelsverket ger. Många prisade dock skolmåltiderna och kommunikationen mellan måltidsenheten, kökspersonalen och skolpersonalen.

Vi lärde oss mycket genom att vara med på skolledarkongressen och jobbar vidare för att sätta skolmåltiden även på skolledarnas agenda. Nästa gång den Nordiska skolledarkongressen organiseras är 2024 och då hoppas vi kunna reflektera kring vilken stor förändring som skett sedan 2022.