Även om antalet beredskapsplaner för offentliga måltider har ökat så står fortfarande nästan hälften av kommunerna utan en plan vid kris. Det visar Livsmedelsverkets nationella kartläggning, som nyligen publicerades.

Beredskapsplan i sex av tio kommuner

Senast som Livsmedelsverket undersökte andelen beredskapsplaner inom kommunala måltidsorganisationer var 2018. Av de svarande angav då bara fyra av tio kommuner att de hade en. Hösten 2021 hade den siffran ökat till sex av tio, samt att andelen som svarade “vet ej” sjunkit.

En förklaring till ökningen är coronapandemin. Pandemin har synliggjort risker och vikten av en fungerande livsmedelsförsörjning överlag. Måltider är en viktig del i att skola, vård- och omsorgsverksamheten ska fungera så att vårdnadshavare och anhöriga kan gå till jobbet och bidra till att samhället fungerar.

En annan förklaring till ökningen bedöms vara att Livsmedelsverket under de två senaste åren aktivt kommunicerat beredskap i offentliga kök inom ramen för den beredskapshandbok för offentliga kök som tas fram. Samt att beredskap och civilt försvar diskuteras mer i media och samhället idag, jämfört med 2018.

Beredskap för att kunna servera måltider – ett komplex uppgift som berör hela kommunen

Det är positivt att fler ser över sin krisberedskap. Utan mat och vatten så stannar viktiga verksamheter, vilket påverkar övriga samhället. Barn och sköra måste få mat. Därför behöver fler kommuner öka beredskapen för att kunna få fram måltider även vid samhällsstörningar. Och det finns ett stort engagemang och många pågående initiativ och arbeten kring beredskap – även om alla inte har en beredskapsplan än. Men att få fram måltider är viktigt för hela samhället och en komplex uppgift som inte bara vilar på måltidsverksamheten. Måltidschef, beredskapssamordnare och chefer inom skola och omsorg behöver tillsammans se över förutsättningarna för att kunna servera måltider, även vid kris – det är av största vikt för att skolan och omsorgen ska fungera.

Beredskapshandbok på gång

Måltidsverksamheten är beroende av att varuleveranser kommer fram, att el, vatten och it fungerar, och att det finns personal som kan arbeta. Att ta fram en beredskapsplan innebär en systematisk analys av vad som krävs för att verksamheten ska fungera, vad som sker om något faller bort och att ta fram planer och åtgärder för att måltiderna ändå ska kunna tillaga och serveras. Då kan framtagna krismenyer, att ha ett extra lager av enkla måltider och rutiner för att kunna rotera eller låna personal mellan köken vara några lösningar. Men varje organisation måste titta på sina förutsättningar eftersom det ser så olika ut.

I höst publiceras Livsmedelsverkets handbok som ska stödja kommuner och regioner i beredskapsarbetet i offentliga måltidsverksamheter. De som redan är på gång eller vill starta innan dess uppmuntras att börja i det lilla och utveckla efter hand. Vi har i närtid flera exempel på hur en hög personalfrånvaro krävt nya lösningar. Lyssna runtomkring i nätverk och övriga samhället efter vilka lösningar som kan finnas. Inspireras och lär av varandra.

Hur är det hos dig?

Hur ser det ut i din verksamhet? Har din kommun beredskap för att mätta hungriga magar, oavsett vad som händer? Finns kännedom bland beslutsfattare och politiker? . Se länk nedan.

Hur är det hos dig?

Hur ser det ut i din verksamhet? Har din kommun beredskap för att mätta hungriga magar, oavsett vad som händer? Finns kännedom om vad som behöver stärkas hos beslutsfattare och politiker? Det går utmärkt att använda statistik från undersökningen som underlag i det fortsatta utvecklingsarbetet – när det väl är läge för det!

Länk till all data och svar

Länk till pressmeddelande

Länk till webbsidor fakta om offentliga måltider

Länk till webbsidor krisberedskap i offentliga kök