Nu är det klart att det är Munkedal, Hofors, Vallentuna och Karlstads kommuner som blir utvecklingsmiljöer i vårt unika projekt – Ett nytt recept för skolmåltider – för att skapa framtidens hållbara skolmåltidssystem. Med stöd av Livsmedelsverket, Vinnova och flera andra nationella aktörer ska dessa kommuner testa innovativa lösningar för att göra måltiderna hållbara – från bonden till klassrummet och tillbaka igen
Skolmåltiderna som modell för ett hållbart livsmedelssystem
För att nå de globala hållbarhetsmålen Agenda 2030 behöver vi producera, köpa och äta mat som gynnar både hälsan och miljön. Projektet ”Ett nytt recept för skolmåltider” utforskar hur ett sådant hållbart system kan se ut – socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Tanken är att skolmåltiderna kan bilda modell för hur hela livsmedelssystemet kan ställas om. Vi har tidigare skrivit om projektet här i bloggen i april 2020, vi två tillfällen i november 2020; Nu tar vi nästa steg i jakten på framtidens skolmåltider och Vi bjuder in till frågestund samt i december 2020. Nu har vi alltså fyra kommuner som står i startgroparna för att bli utvecklingsmiljöer inom projektet.
Idéer om hållbara måltider prövas i praktiken
Under året som gått har flera myndigheter tillsammans identifierat viktiga områden att ta itu med för att systemet runt skolmåltiderna ska bli mer hållbart. Nu ska de tankarna prövas i praktiken i de fyra kommunerna. Det handlar bland annat om smartare upphandling av hållbara livsmedel, att öka kompetensen om hållbar mat på alla nivåer – från politiker till pedagoger – och om att involvera eleverna mer.
– Det blir väldigt spännande att följa de fyra utvecklingsmiljöerna! De blir spjutspetsar för hållbara skolmåltider och vår förhoppning är att alla kommuner i Sverige ska kunna dra nytta av deras erfarenheter, säger Livsmedelsverkets projektkoordinator Ulrika Backlund.
25 sökte – fyra valdes ut
Trots en kort ansökningstid har hela 25 kommuner ansökt. Både kommuner som redan kommit långt i sitt arbete med hållbara skolmåltider och kommuner som är mer i startgroparna.
De fyra kommuner som valdes ut bedöms ha goda förutsättningar att kunna förändra sitt skolmåltidssystem och att arbeta över förvaltningsgränser och organisatoriska gränser. Men framförallt bedöms de kunna representera fler kommuner i Sverige. Faktorer som geografiskt läge, kommuntyp och kommunstorlek har också spelat roll.
Insatser på både lokal och nationell nivå
Kommunerna som deltar i projektet ska ha en regelbunden dialog med nationella myndigheter, till exempel om de upptäcker hinder för innovation och utveckling i nationell styrning och regelverk.
– Utmaningarna inom livsmedelssystemet går inte att lösa en i taget, vi måste skruva på flera parametrar samtidigt. Med insatsen runt skolmåltider provar vi ett nytt arbetssätt där myndigheter, kommuner, skolor och näringsliv samarbetar och testar nya lösningar tillsammans, säger Joanna Franzén, områdesledare för Hållbara matsystem på Vinnova.
Om projektet Ett nytt recept för skolmåltider
2 kommentarer
Hej!
Det låter som ett väldigt SPÄNNANDE och FRAMFÖRALLT VIKTIGT ProJekt.
Jag har tvÅ frågor just nu,
1. Vilka KOMMUNER har ansökt om att få delta?
2. Är tanken Att övriga KOMMUNER ska ansluta Inom kort om allt faller väl ut? Det är ju inte så lång tid kvar till 2030.
(Ursäka min skrift med enbart Versaler, det funkar inte att skriva med gememener På den här sidan.)
Hej Susanne!
Vi ser tyvärr inte att vi har möjlighet (eller att det är relevant) att gå ut med exakt vilka 25 kommuner det var som ansökte här på bloggen men det var en öppen ansökningsprocess som vilken kommun som helst hade möjlighet att skicka in en ansökan till.
Tanken med projektet är absolut att sprida och skala upp lärdomarna och ösningarna som kommer fram i dessa fyra utvecklingsmiljöer så snabbt som möjligt till resterande kommuner i Sverige. Väldigt många kommuner arbetar ju redan aktivt med en utveckling av sina skolmåltider och sina offentliga måltider i stort det som behövs tror vi dock är några kommuner som får möjlighet att lite mer systematiskt testa och utvärdera olika typer av lösningar – som också sedan kan skalas upp och testas i kommuner, skolor och verksamheter med andra förutsättningar.
Fortsätt gärna följa vårt arbete med projektet här på Måltidsbloggen eller på projektwebbsida: https://www.livsmedelsverket.se/ettnyttrecept
//Ulrika