Samtidigt passade vi på att träffa de måltidsengagerade människorna som startat och driver Centrum för Måltiden i Vara och Skånes Livsmedelsakademi, för att diskutera gemensamma utmaningar och framtida samarbete. Hur vi tillsammans kan bidra till att höja kompetensen kring måltiderna i vård, skola och omsorg.
Kunskap är en av nycklarna till bättre måltider
Fleromättat fett är bra för hälsan
Vi får många kommentarer om att Livsmedelsverkets råd om lättmjölk och margarin i skolan innebär en hälsofara för barnen. Det finns också en föreställning om att vetenskapen skulle ha svängt när det gäller fett. Det stämmer inte.
Det finns en samsyn bland näringsexperter runt om i världen att det är bra för hälsan att byta ut mättat fett mot fleromättat. I praktiken kan det göras genom att välja lättmjölk, olja, mjuka margariner och fet fisk i stället för fet mjölk, smör, grädde och feta charkprodukter. Det är även vad till exempel WHO rekommenderar.
I dag får nästan alla barn i Sverige i sig för lite fleromättat fett. Fleromättade fetter – omega-3 och omega-6 – är livsnödvändiga. De kan till skillnad från mättat fett inte tillverkas i kroppen, utan vi måste få dem via maten.
Bra källor är fet fisk och nyttiga oljor, till exempel rapsolja. De flesta margariner är idag baserade på rapsolja. Andra bra sätt att få i sig nyttig olja är till exempel att använda den i salladsdressingar och i matlagningen.
Utifrån den kunskap som finns idag vore det fel av oss att rekommendera mer mättat fett och mindre fleromättat fett till barn. Att följa Livsmedelsverkets råd är ett sätt att lösa ekvationen, men det är varje skolas val att i slutändan bestämma vilka livsmedel man väljer för att lyckas.
Mer information kring mättat och fleromättat fett finns på Livsmedelsverkets webbplats.
De brinner för bättre måltidskunskap i förskolan
Den nya skollagen väcker känslor
”Äntligen något att luta ryggen mot!” men ”Hur näringsriktig är maten som hamnar i soptunnan?” Känslorna är blandade när vi pratar om den nya skollagen som kräver näringsriktig skolmat. Förutom fördelar som trygghet, stöd och status ger nya skollagen farhågor som till exempel att näringsriktigheten tar över och konkurerar ut andra viktiga aspekter av skollunchen.
Vi träffade kostchefer och måltidspersonal i Skåne en eftermiddag i förra veckan för att prata skolmat och överöstes av ett stort engagemang och många kloka synpunkter. När de fick precisera farhågor och fördelar med den nya skollagen lyfte flera upp oron kring att den näringsriktiga skolmaten kanske inte äts av eleverna och vem som i så fall skulle ta ansvar för det. Det fanns också tankar kring lagens ”luddighet” och en oro för att den bara blir ett slag i luften om det inte preciseras hur den ska följas i praktiken och hur den ska följas upp.
Hur man ska näringsberäkna var ett annat orosmoment. Att göra det kräver tid, kompetens och resurser som inte alltid finns i organisationerna idag. Hämmar centralt beräknade matsedlar? Begränsar de kockarnas arbetsglädje? Ska allt pappersarbete ta värdefull tid från matlagningen? Men gruppen diskuterade också högljutt och samstämt de vinster och fördelar lagkravet för med sig. Bland annat att det nu blir möjligt att förtydliga och förbättra uppföljningen av kvaliteten på måltiderna.
Flera i Skåne-gänget var överens om att den nya lagen kan få måltiderna att lyfta, få högre status, en tydligare plats i skolan och utökade resurser. Inte minst kan den ge möjlighet till högre kompetens i organisationen och stöd för ett professionellt arbete med kostfrågorna. Flera menade att den nya lagen är en värdefull signal till politiker och andra beslutsfattare och att den kan bidra till att höja medvetenheten och kunskapen om bra mat generellt i samhället.
Näringsriktig skolmat är inga konstigheter, utan helt vanlig god mat, tillagad med omsorg och eftertanke. Den nya lagen ger oss alla utmaningar på lite olika sätt, men vi tror att den kommer att gynna branschen, måltiderna och eleverna. Men ingen mat är näringsriktig innan den ligger i magen. Därför kan nog alla skriva under på att en bra måltid är mer än bara den näring maten innehåller.
Från råd till lag – nya krav på skolmaten
Den nya skollagen från 1 juli i år ställer ett nytt, men för många helt självklart, krav på skollunchen: den ska vara näringsriktig. Det betyder att lunchen bör uppfylla de svenska näringsrekommendationerna (SNR).
Den stora frågan för många skolor och kommuner är kanske snarare hur man ska mäta och visa att maten är näringsriktig. Att näringsberäkna är än så länge det bästa sättet att se till att måltiderna uppfyller kravet i lagen. Men de kräver tid och kompetens.
En undersökning som Skolmatens vänner har gjort bland landets kostchefer visar att så få som 30 procent av landets kommuner alltid näringsberäknar sin skolmat. Många skolor har inte tillgång till den kompetens och de dataprogram som krävs.
Många hör av sig till oss och vill veta mer om hur man ska göra näringsberäkningar. Kanske behövs också bra alternativa system, så att alla skolor kan visa att de följer skollagen. I Livsmedelsverkets råd ”Bra mat i skolan” kan man få stöd för hur man lagar näringsriktiga skolmåltider, men hur visar man att man följer råden?
Härom veckan fick vi i kompetenscentret ett uppdrag att tillsammans med Skolverket att ge information och stöd till landets skolor så att alla får kunskap och möjlighet att servera näringsriktig skolmat. Det ska bli roligt att sätta tänderna i det! Vi har också kontakt med Skolinspektionen som ska kontrollera att lagen följs.
Matlandetambassadörer på besök!
I måndags hade vi besök här på Livsmedelsverket av Matlandetambassadörer och tjänstemän från Landsbygdsdepartementet och Jordbruksverket.
På förmiddagen informerade vi om vårt projekt och diskuterade hur vi kan kroka arm med dem i arbetet att utveckla måltiderna i vård, skola och omsorg i de olika landskapen. Det blev bra diskussioner och vi var överens om att vi i framtiden med stor sannolikhet kommer att ha glädje och nytta av varandra i vår gemensamma ambition att utveckla måltiderna.
Vi tog sedan med dem till Domarringens skola här i Uppsala och åt skollunch, en god lunch med flera alternativa rätter. Korv Stroganoff (gjord på kycklingkorv), blodpudding med rårörda lingon och keso och en av många uppskattad vegetarisk Stroganoff, till detta en jättefin salladsbuffé. Ett stort tack till Inger och hennes medarbetare i köket på Domarringens skola för god mat och trevligt bemötande.
Tjänstemännen på landsbygdsdepartementet tog till sig idén med att äta skollunch – kanske blir expertrådet för ”Sverige det nya matlandet” bjudna på skollunch nästa gång de är samlade?!
Efter lunch informerade vår generaldirektör Inger Andersson om Livsmedelsverkets arbete i stort och resten av dagen ägnades åt information och diskussion kring Livsmedelsverkets arbete med Regelförenkling, Livsmedelskontroll och Rådgivning för företag.
Läs mer om just ”din” matlandetambassadör på regeringens webbplats.
Dillkött åt alla!
Det är viktigt att vi som arbetar i med att utveckla kompetenscentret har kunskap om och nära kontakt med er som jobbar i ”verkligheten” ute i landet.
I förra veckan träffades ett gäng, i branschen insatta personer, i Skövde för att diskutera hur vi på bästa sätt når ut med budskap om vad som krävs för att få till bra måltider inom vård, skola och omsorg. Vi diskuterade också eventuella framtida nationella aktiviteter för att lyfta och hålla frågan högt på agendan.
Lunch åt vi på en skola som denna dag serverade en fantastiskt god måltid. På menyn stod bland annat dillkött med potatis, morötter och broccoli. Som komplement till detta en fin salladsbuffé och hembakt bröd.
Det slog mig efteråt att förmodligen bor det många pensionärer runt omkring denna skola som hade uppskattat denna mat – som ett alternativ till matlåda!?
Nog borde vi tänka mer över generationsgränser och förvaltningsgränser…?!