Idag publicerar vi en sammanställning av matsvinnsdata från landets regioner. Stort tack till er som har bidragit till detta!
Vi nystartar med en rivstart!
2020 har dragit igång med fart och fläkt. Vi har fått ett nytt uppdrag av regeringen, granskas av Statskontoret och dessutom har vi massor av spännande aktiviteter på gång!
Dags att avrunda 2019!
Nu står ledigheter och högtider för dörren och det är hög tid att avrunda ett händelserikt måltidsår 2019.
Kostpolicy i skolan kan bidra till bättre matvanor
Att ha en kostpolicy i skolan kan ha positiv inverkan på barns matvanor, både i skolan och på fritiden. En sådan policy kan till exempel handla om att ha ett hälsosamt utbud i skolkafeterian och riktlinjer för skolmåltider och annat som serveras i skolan. Det visar en systematisk litteraturöversikt och metaanalys som Folkhälsomyndigheten sammanfattat i ett faktablad.
Ge er till tåls – matsvinnskartläggningen publiceras i mitten av januari 2020
Vi förstår att ni är nyfikna på resultatet av den nationella matsvinnskartläggningen. Men ni får hålla ut lite till. Eftersom december är en månad då mycket händer väljer vi att lansera rapporten i mitten av januari 2020. Finns det då något vi kan/törs avslöja redan nu? Jo, att 211 kommuner i någon utsträckning har rapporterat in matsvinnsdata.
Tyck till om förslaget till nya råd – Bra måltider på sjukhus!
Maten på sjukhus är viktig för patientens hälsa och förutsättningar att tillfriskna, läka och tillgodogöra sig medicinsk behandling. För att maten ska hamna i magen och göra nytta behöver den utgå från patientens behov och önskemål och bli en tydligare del av vården. Det lyfts fram i Livsmedelsverkets, som idag går på remiss.
Vardags-vego på många skolor
Hur vanligt eller ovanligt är det egentligen med vegetariska eller växtbaserade luncher på landets grundskolor? Vår praktikant Camilla gjorde en liten kartläggning och upptäckte att det växtbaserade fått stort genomslag på landets skolrestauranger.
Bra att barn introduceras till växtbaserade alternativ
I dag då minskad klimatpåverkan är en avgörande fråga är det viktigt att unga människor introduceras och inspireras till klimatsmarta måltider för att vidare under livet äta varierat med växtbaserade maträtter som bas. Livsmedelsverket rekommenderar att skolan serverar ett vegetariskt alternativ varje dag och att vegetariskt inte längre ska betraktas som specialkost. Läs mer om Bra måltider i skolan på Livsmedelsverkets webbplats (länk).
Råden anger också att om köttmängden minskas kan budgeten räcka till kött som är producerat på ett mer hållbart sätt, till exempel ekologiskt eller naturbeteskött. I jämförelse med andra länder står sig svensk kött- och mjölkproduktion väl både när det gäller djuromsorg, användning av antibiotika samt klimatpåverkan.
Undersökning av skolor från norr till söder
Under min tid som praktikant på Livsmedelsverket har jag undersökt 42 kommunala grundskolor (årskurs F-9) i Sverige och deras matsedlar i appen skolmaten.se under två veckor (v. 37 och 40). Urvalet bestod av två kommuner i vardera län och i varje kommun undersöktes en kommunal grundskola. Urvalet ledde till att skolor från både norr till söder undersöktes.
De 42 utvalda kommunerna och skolorna jämfördes med riksgenomsnittet för svenska skolors elevantal och kommunernas invånarantal (figur 1 och 2). Urvalet representerade ganska väl riksgenomsnittet, men omfattade lite färre små skolor (0-200 elever) och små kommuner (<20 000 invånare) än riksgenomsnittet.
Med växtbaserad måltid i undersökningen menas lakto-ovo-vegetarisk mat vilket innebär att mjölkprodukter, ägg och vegetabilier ingår, men inte kött. Undersökningen studerade enbart maträtternas benämning i menyn och inte ingående recept. Ofta var det växtbaserade markerat med en grön symbol, men inte alltid. Det finns därför viss risk att några få rätter klassats fel.
70 procent av skolorna serverade ett växtbaserat alternativ varje dag till alla elever
Resultatet från undersökningen visar att ungefär 70 procent av skolorna hade ett växtbaserat alternativ varje dag tillsammans med ett animaliskt alternativ och 36 procent av skolorna hade en helt växtbaserad dag i veckan vilket kan ses i figur 3. De flesta som hade en växtbaserad dag i veckan serverade växtbaserade alternativ varje dag (11 av 14 skolor). Vidare visade undersökningen att 21 procent av skolorna aldrig serverade växtbaserade alternativ till alla elever (kan finnas som specialkost).
Undersökningen kan inte anses vara helt representativ för hela landet men visar ändå på ett stor genomslag för växtbaserade rätter i landets skolrestauranger och att många elever i svenska grundskolan kan välja vegetariskt i någon form till lunch varje dag. Det är riktigt bra!
Andra undersökningar på temat minskad köttkonsumtion
En sammanställning gjord av SkolmatSverige på 460 skolor visade liknande resultat som denna undersökning. Där hade 81 procent av skolorna växtbaserade rätter att erbjuda till alla varje dag. Se fler resultat från undersökningen på Skolmat Sveiges hemsida (länk).
En studentuppsats från Uppsala universitet (“Alla måste med på tåget”) undersökte några kommunala måltidschefers upplevelser av att arbeta för minskad köttkonsumtion. De konstaterar att samhällets syn på hållbar mat håller på att förändras och att det idag finns en högre acceptans och ett ökat intresse för en minskad köttkonsumtion. Samtidigt stöter de ibland på motstånd från föräldrar. De intervjuade måltidscheferna uttrycker arbetet som viktigt men också roligt och inspirerande. Medarbetare ute i köken har en viktig roll då de agerar länk mellan måltidsorganisationens ledning och matgästen men även för deras roll som förebild gentemot barn och elever.
”…vi har en stor påverkan som offentlig verksamhet, vi är i en lärmiljö och vi ska föregå med gott exempel som offentlig verksamhet, dels så är vi skattefinansierade och vi ska använda de resurserna på bästa sätt för att skapa en hållbar värld, så absolut har vi ett stort ansvar”
”Gör det inte så svårt, gör det enkelt. Och ha roligt. Och sen också, ta tillvara på de personer som är intresserade av det och inte tvinga på dom som inte är det. /…/ Utmana den personalen som är intresserad och ge dom kunskap och lite fria tyglar så kommer dom andra efter, komma med på tåget liksom och inte sätta nån som vill bromsa i loket liksom utan det måste vara nån som vill ha lokmössan på”
