Idag publiceras Livsmedelsverkets kartläggning av kommunernas offentliga måltider – i förskola, skola och omsorgsverksamheter. Resultaten visar att de flesta kommunerna har höga ambitioner kring måltiderna. Kommunerna arbetar medvetet för att öka andelen ekologiska livsmedel, köper till stor del svenskt kött och håller en god kompetensnivå i köken trots en rådande kockbrist. Men det finns även områden som behöver utvecklas, särskilt inom äldreomsorgens måltider.
Vill ni dela med er av era förskolemenyer inför nästa matvaneundersökning?
Hej!
Inför kommande matvaneundersökning (målgrupp småbarn) behöver Livsmedelsverket hjälp att se vad barn blir serverade under den tid de är på förskolan. Detta är en hjälp för oss att välja rätt typ av livsmedel inför undersökningen. Vi är intresserade av att få in två veckomenyer/förskola, inklusive frukost och mellanmål, från så många förskolor som möjligt.
Vi skulle bli jätteglada om ni vill hjälpa oss med detta. Menyerna kan skickas till riksmaten@slv.se
Tack på förhand hälsar
Jessica Petrelius Sipinen, Teamet Matvaneundersökningar och nutrition
Har din kommun gjort som många andra?
I slutet av augusti startade Livsmedelsverket sin kartläggning av offentliga måltider. Det är en stor satsning som kommer utvecklas och följas upp regelbundet framöver. Redan nu har drygt hälften besvarat årets alla frågor eller är på god väg att bli klara. Visst är din kommun med i det gänget!?
Nu går startskottet för kartläggningen av Sveriges offentliga måltider!
Den här veckan kickar arbetet med att samla in nationell statistik över de offentliga måltiderna i landets samtliga kommuner in – och vi behöver din hjälp!
Det som syns är det som mäts!
Det saknas idag samlad, tillförlitlig nationell och lokal statistik kring offentliga måltider. Denna typ av siffror är nödvändiga för att kunna följa utvecklingen på området. De kan också utgöra bra underlag för måltidschefer och beslutsfattare i kommun och landsting. Här ser vi att kompetenscentrumet kan spela en viktig roll och vi har tagit fram en plan för hur vi kan stärka de offentliga måltiderna genom bra och tillgänglig statistik.
Spännande resultat från kartläggning om matsvinn
I maj 2017 skickade Livsmedelsverket, i samarbete med forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala Universitet och Kost och Närings fokusgrupp Hållbarhet, ut en enkät till Sveriges alla måltidschefer (eller motsvarande) angående hur och på vilket sätt de mäter matsvinn. Nu är äntligen de spännande resultaten från kartläggningen här!
Koll på vad som hamnar i magen – nu med kommunöversikt
Sedan några månader finns det möjlighet att med hjälp av SkolmatSverige-verktyget på ett enkelt sätt få koll på hur mycket mat som äts upp i skolrestaurangerna. Av bara farten får man även koll på tallrikssvinnet och hur mycket mat som blir över i bufféerna.
Många aktiviteter på gång i höst!
Nu är vi tillbaka med nya krafter efter sommarledigheten, mer än redo att ta oss an alla spännande aktiviteter och utmaningar som väntar i höst! Vår egen Måltidsdag är givetvis höjdpunkten – ni har väl bokat in 15 november i kalendern? Men vi har många andra aktiviteter inplanerade innan dess!
Kartläggning av landets skolmåltider
Den årligen återkommande kartläggningen av landets skolmåltider genomförs just nu i samverkan mellan oss på Livsmedelsverket och Skolmatens vänner. Skolmatens vänner som har “återuppstått” och numera drivs av Annika Unt Widell, utan koppling till LRF.
Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning
I oktober publicerade Socialstyrelsen resultatet från årets kommun- och enhetsundersökning, vård och omsorg om äldre. Undersökningen riktar sig till alla kommuners offentliga och enskilda utförare av hemtjänst och särskilt boende. Syftet med undersökningen är att ge underlag till Äldreguiden och Öppna jämförelser.Mat och måltider nytt frågeområde
Årets undersökning innehöll för första gången frågor om förutsättningarna för att åstadkomma en positiv måltidsupplevelse i särskilt boende. Respondenterna fick bland annat besvara om verksamheten har rutiner kring hur måltiderna ska genomföras och om dessa inkluderar aspekterna som beskrivs i FAMM (Five Aspects Meal Model). Vi tycker (givetvis) att det är bra att undersökningen numera också omfattar frågeområdet mat och måltider, inte minst för att det signalerar att maten och måltiderna är viktiga kvalitetsfaktorer för en bra äldreomsorg.
Ovanligt att äldre med hemtjänst får maten lagad i hemmet
I enkäten till hemtjänstverksamheterna fick uppgiftslämnarna ange antalet äldre personer med verkställda beslut om matlagning av huvudmålet i hemmet, samt en följdfråga om antal gånger i veckan. Socialstyrelsen skriver att möjlighet att få maten lagad i hemmet är angelägen för många personer och därför vill de kunna visa omfattningen av denna typ av beslut. Resultatet visar att totalt sju procent av alla äldre i undersökningen har ett beslut om matlagning av huvudmålet i hemmet. I 58 procent av kommunerna förekom inga sådana beslut överhuvudtaget.
Matlagning i hemmet lyfts i rapporten Bättre måltider i äldreomsorgen
I rapporten ”Bättre måltider i äldreomsorgen”, som vi lämnade till Socialdepartementet för en dryg månad sedan, lyfter vi just måltiderna inom hemtjänsten som särskilt viktiga att satsa på. Som huvudalternativ för äldre som behöver hjälp med mathållningen erbjuder de flesta kommuner någon form av matlåda distribuerad hem till den äldre, vanligtvis bara en måltid per dag och många gånger finns det inga andra alternativ att välja på.
För många äldre är hemleverans av lunchmatlåda inte tillräckligt. De behöver mer stöttning för att kunna tillgodogöra sig behovet av energi och näring. Därutöver finns ofta ett behov av hjälp och/eller sällskap i samband med måltiderna. Det är därför angeläget att hitta nya lösningar som kan vara ett alternativ eller ett komplement till matlåda. Matlagning i hemmet är ett exempel på en sådan lösning. Nya lösningar bör utgå ifrån att äldre ska bevara sitt oberoende och sina förmågor så länge det är möjligt.
Det finns idag enstaka kommuner som inte alls tillhandahåller matdistribution. De erbjuder i stället olika tjänster kopplade till mat och måltider. Det kan röra sig om hjälp vid planering, hjälp med inköp, ledsagning till närbelägen restaurang, hemleverans av matvaror och/eller enklare matlagning i hemmet. Dessa kommuner uppger överlag att det har blivit bättre och att de äldre är mer nöjda. Detta bygger dock på att mer tid och utbildning ges till berörda yrkesgrupper för att klara uppgifterna på ett bra sätt.
