Sedan några månader finns det möjlighet att med hjälp av SkolmatSverige-verktyget på ett enkelt sätt få koll på hur mycket mat som äts upp i skolrestaurangerna. Av bara farten får man även koll på tallrikssvinnet och hur mycket mat som blir över i bufféerna.
Många aktiviteter på gång i höst!
Nu är vi tillbaka med nya krafter efter sommarledigheten, mer än redo att ta oss an alla spännande aktiviteter och utmaningar som väntar i höst! Vår egen Måltidsdag är givetvis höjdpunkten – ni har väl bokat in 15 november i kalendern? Men vi har många andra aktiviteter inplanerade innan dess!
Kartläggning av landets skolmåltider
Den årligen återkommande kartläggningen av landets skolmåltider genomförs just nu i samverkan mellan oss på Livsmedelsverket och Skolmatens vänner. Skolmatens vänner som har ”återuppstått” och numera drivs av Annika Unt Widell, utan koppling till LRF.
Ny unik kartläggning av skolmat i EU
För första gången har skolmatspolicys i EU kartlagts. I en rapport som släpptes i juli 2014 kan man fördjupa sig vilka regler och riktlinjer som finns för skolmat i de 28 EU-länderna samt Norge och Schweiz. Kartläggningen genomfördes med en enkät och avslutades med en workshop där vi fanns med tillsammans med drygt 40 kollegor från andra europeiska länder.
Rapporten ”Mapping of National School Food Policies across the EU28 plus Norway and Switzerland” hittar du här:
https://ec.europa.eu/jrc/sites/default/files/lbna26651enn.pdf
Kartläggningen och workshopen visade att alla europeiska länder har policys för skolmåltider även om måltiderna inte ofta är kostnadsfria som i Sverige. Några fler resultat i korthet:
 |
| Länder med obligatoriska (orange) och frivilliga (blå) skolmatspolicys. (bild från rapporten) |
- Alla de 34 undersökta länderna hade policys för skolmat, i 18 länder var de obligatoriska och i 16 länder var de frivilliga (se karta till höger).
- Över 90% av policyerna för skollunch berörde råd om livsmedelsval, 70 % omfattade portionsstorlekar och 65 % inkluderade referensvärden för näringsämnen.
- 65-82 % uppmuntrade tillgång till vatten och begränsade eller förbjöd sötade drycker.
- De flesta länders skolmatspolicyer har som målsättning att förbättra barns matvanor, undervisning om hälsosam mat och livsstil och att minska övervikt och fetma bland barn.
- Godis och snacksutbudet begränsas i de flesta länders policyer, vissa tillåter dem ibland och andra har totalförbud.
- Ungefär hälften av länderna har någon form av regler kring utbudet i försäljningsautomater.
- Många har förbud mot marknadsföring av ohälsosam mat i skolan
I workshopen framkom att många länder upplever gemensamma utmaningar kring bland annat önskemål från elever och föräldrar på ett mer onyttigt utbud i skolan, upphandling av livsmedel och man önskar bättre bevis på att skolmat har positiva effekter på hälsa och skolprestation. Framgångsfaktorer som lyfts fram är samverkan och engagerade lärare och rektorer. Härligt nytänkande kommer från School Health Plan i Storbritannien (kolla filmen på http://www.schoolfoodplan.com/film/) där man tänkt nytt och långt. I deras 16-punkts program ingår kostnadsfri skolmat till alla elever mellan 7-9 år.
Ansvariga för kartläggningen är JRC (Joint Research Centre) – EU-kommissionens egen vetenskapsavdelning utanför Milano i Italien. De ger vetenskaplig och teknisk rådgivning och stöd huvudsakligen till beslutsfattare i de övriga avdelningarna av kommissionen. Folkhälsa och skolmat är ett nytt forskningsområde för JRC.
Rapporten och workshopen är en mycket viktig och intressant startpunkt. Det är förvånande att vi hittills inte utbytt mer erfarenheter på skolmatsområdet i Europa. I nästa steg vore det mycket intressant att följa upp hur det ser ut i verkligheten ute på skolorna i de olika länderna. Vi har mycket att lära från varandra och jag hoppas vi kan få till mer erfarenhetsutbyte kring skolmåltider i Europa – både i teori och praktik.
Inventering av måltidsprojekt inom äldreomsorgen – nytt uppdrag
Måltiden inom äldreomsorgen är viktig, dels för välbefinnande och trivsel, dels för att tillgodose behov av energi och näring. Det finns mycket att vinna på att sköra äldre lockas att äta när aptiten minskar. Under många år har stora satsningar gjorts för att förbättra måltiden i äldreomsorgen och minska risken för undernäring. Trots detta är äldreomsorgsmåltiden inte genomgående en positiv upplevelse för alla.
Kompetenscentret har i regleringsbrevet för 2014 fått i uppdrag att inventera genomförda studier och projekt om måltidskvalitet på äldreområdet under perioden 2006-2013, i samverkan med Socialstyrelsen. Med detta som underlag ska vi söka efter svar och lämna förslag på hur måltidskvaliteten för äldre personer i omsorg ska kunna utvecklas och höjas.
Vi kommer bland annat att titta närmare på de 659 måltidsprojekt som genomförts med stöd från de stimulansbidrag som Socialstyrelsen delat ut under perioden 2007-2012. Så snart den inledande inventeringen är gjord kommer vi att bjuda in till en hearing.
Uppdraget känns både spännande och roligt och vi hoppas hitta många goda idéer som kan leda oss framåt i arbetet med att förbättra måltiderna i särskilt- och även ordinärt boende.
 |
| Halmstad Kommuns dukningstävling, Måltidens dag 2012 |
Enkätundersökning visar lågt intresse för offentliga måltider bland studenter
När jag började min praktik här på Livsmedelsverket deltog jag i en workshop om kompetensförsörjning i de offentliga köken. Framtidstron och engagemanget var stort och där satt jag uppslukad av alla goda ideer.
Som ensam student i sällskapet funderade jag hur intressant mina likar tycker det är med den offentliga måltidsverksamheten. Hur mycket vet man och hur intressant är det för en 16-åring som läser på Restaurang- och Livsmedelsprogrammet eller för en 25-åring på Kostvetarprogrammet?
Efter work shopen bollade jag ideér med Eva Sundberg, min handledare och kom fram till att det vore klokt att skicka ut en enkät och undersöka intresset.
Enkäten skickades ut till både koststuderande på universitetsnivå i Uppsala, Umeå och Göteborg och elever på Restaurang- och livsmedels-
programmet på 13 olika gymnasium i 13 län.
Sammanfattning av enkätundersökningen:
– 15 procent av 180 gymnasieelever kan tänka sig att jobba som kock på förskola, skola, äldreboende eller sjukhus.
– Den vanligaste kombinationen av svarsalternativ var ”att jobba som kock på privat restaurang” och ”att inte jobba som kock överhuvudtaget”. (De andra svarsalternativen var att jobba som kock på skola, förskola, äldreboende och sjukhus.)
-Generellt är kunskapen kring offentliga måltider väldigt låg
-46 procent av 85 koststuderande på universitetsnivå pluggar vidare med den offentliga måltidsverksamheten som orsak
-65 procent av dessa anser att den offentliga sektorn är mycket intressant
-47 procent har någon form av tidigare arbetslivserfarenhet från restaurang – och storköksbranschen
Utifrån dessa siffror är min slutsats att intresset måste öka, framförallt hos eleverna som läser till kockar, de är framtiden!
Elin Karlsson, Student
