I slutet av augusti startade Livsmedelsverket sin kartläggning av offentliga måltider. Det är en stor satsning som kommer utvecklas och följas upp regelbundet framöver. Redan nu har drygt hälften besvarat årets alla frågor eller är på god väg att bli klara. Visst är din kommun med i det gänget!?
Nu går startskottet för kartläggningen av Sveriges offentliga måltider!
Den här veckan kickar arbetet med att samla in nationell statistik över de offentliga måltiderna i landets samtliga kommuner in – och vi behöver din hjälp!
Det som syns är det som mäts!
Det saknas idag samlad, tillförlitlig nationell och lokal statistik kring offentliga måltider. Denna typ av siffror är nödvändiga för att kunna följa utvecklingen på området. De kan också utgöra bra underlag för måltidschefer och beslutsfattare i kommun och landsting. Här ser vi att kompetenscentrumet kan spela en viktig roll och vi har tagit fram en plan för hur vi kan stärka de offentliga måltiderna genom bra och tillgänglig statistik.
Spännande resultat från kartläggning om matsvinn
I maj 2017 skickade Livsmedelsverket, i samarbete med forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala Universitet och Kost och Närings fokusgrupp Hållbarhet, ut en enkät till Sveriges alla måltidschefer (eller motsvarande) angående hur och på vilket sätt de mäter matsvinn. Nu är äntligen de spännande resultaten från kartläggningen här!
Koll på vad som hamnar i magen – nu med kommunöversikt
Sedan några månader finns det möjlighet att med hjälp av SkolmatSverige-verktyget på ett enkelt sätt få koll på hur mycket mat som äts upp i skolrestaurangerna. Av bara farten får man även koll på tallrikssvinnet och hur mycket mat som blir över i bufféerna.
Många aktiviteter på gång i höst!
Nu är vi tillbaka med nya krafter efter sommarledigheten, mer än redo att ta oss an alla spännande aktiviteter och utmaningar som väntar i höst! Vår egen Måltidsdag är givetvis höjdpunkten – ni har väl bokat in 15 november i kalendern? Men vi har många andra aktiviteter inplanerade innan dess!
Kartläggning av landets skolmåltider
Den årligen återkommande kartläggningen av landets skolmåltider genomförs just nu i samverkan mellan oss på Livsmedelsverket och Skolmatens vänner. Skolmatens vänner som har “återuppstått” och numera drivs av Annika Unt Widell, utan koppling till LRF.
Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning
I oktober publicerade Socialstyrelsen resultatet från årets kommun- och enhetsundersökning, vård och omsorg om äldre. Undersökningen riktar sig till alla kommuners offentliga och enskilda utförare av hemtjänst och särskilt boende. Syftet med undersökningen är att ge underlag till Äldreguiden och Öppna jämförelser.Mat och måltider nytt frågeområde
Årets undersökning innehöll för första gången frågor om förutsättningarna för att åstadkomma en positiv måltidsupplevelse i särskilt boende. Respondenterna fick bland annat besvara om verksamheten har rutiner kring hur måltiderna ska genomföras och om dessa inkluderar aspekterna som beskrivs i FAMM (Five Aspects Meal Model). Vi tycker (givetvis) att det är bra att undersökningen numera också omfattar frågeområdet mat och måltider, inte minst för att det signalerar att maten och måltiderna är viktiga kvalitetsfaktorer för en bra äldreomsorg.
Ovanligt att äldre med hemtjänst får maten lagad i hemmet
I enkäten till hemtjänstverksamheterna fick uppgiftslämnarna ange antalet äldre personer med verkställda beslut om matlagning av huvudmålet i hemmet, samt en följdfråga om antal gånger i veckan. Socialstyrelsen skriver att möjlighet att få maten lagad i hemmet är angelägen för många personer och därför vill de kunna visa omfattningen av denna typ av beslut. Resultatet visar att totalt sju procent av alla äldre i undersökningen har ett beslut om matlagning av huvudmålet i hemmet. I 58 procent av kommunerna förekom inga sådana beslut överhuvudtaget.
Matlagning i hemmet lyfts i rapporten Bättre måltider i äldreomsorgen
I rapporten ”Bättre måltider i äldreomsorgen”, som vi lämnade till Socialdepartementet för en dryg månad sedan, lyfter vi just måltiderna inom hemtjänsten som särskilt viktiga att satsa på. Som huvudalternativ för äldre som behöver hjälp med mathållningen erbjuder de flesta kommuner någon form av matlåda distribuerad hem till den äldre, vanligtvis bara en måltid per dag och många gånger finns det inga andra alternativ att välja på.
För många äldre är hemleverans av lunchmatlåda inte tillräckligt. De behöver mer stöttning för att kunna tillgodogöra sig behovet av energi och näring. Därutöver finns ofta ett behov av hjälp och/eller sällskap i samband med måltiderna. Det är därför angeläget att hitta nya lösningar som kan vara ett alternativ eller ett komplement till matlåda. Matlagning i hemmet är ett exempel på en sådan lösning. Nya lösningar bör utgå ifrån att äldre ska bevara sitt oberoende och sina förmågor så länge det är möjligt.
Det finns idag enstaka kommuner som inte alls tillhandahåller matdistribution. De erbjuder i stället olika tjänster kopplade till mat och måltider. Det kan röra sig om hjälp vid planering, hjälp med inköp, ledsagning till närbelägen restaurang, hemleverans av matvaror och/eller enklare matlagning i hemmet. Dessa kommuner uppger överlag att det har blivit bättre och att de äldre är mer nöjda. Detta bygger dock på att mer tid och utbildning ges till berörda yrkesgrupper för att klara uppgifterna på ett bra sätt.
Ny unik kartläggning av skolmat i EU
För första gången har skolmatspolicys i EU kartlagts. I en rapport som släpptes i juli 2014 kan man fördjupa sig vilka regler och riktlinjer som finns för skolmat i de 28 EU-länderna samt Norge och Schweiz. Kartläggningen genomfördes med en enkät och avslutades med en workshop där vi fanns med tillsammans med drygt 40 kollegor från andra europeiska länder.
Rapporten “Mapping of National School Food Policies across the EU28 plus Norway and Switzerland“ hittar du här:
https://ec.europa.eu/jrc/sites/default/files/lbna26651enn.pdf
Kartläggningen och workshopen visade att alla europeiska länder har policys för skolmåltider även om måltiderna inte ofta är kostnadsfria som i Sverige. Några fler resultat i korthet:
 |
| Länder med obligatoriska (orange) och frivilliga (blå) skolmatspolicys. (bild från rapporten) |
- Alla de 34 undersökta länderna hade policys för skolmat, i 18 länder var de obligatoriska och i 16 länder var de frivilliga (se karta till höger).
- Över 90% av policyerna för skollunch berörde råd om livsmedelsval, 70 % omfattade portionsstorlekar och 65 % inkluderade referensvärden för näringsämnen.
- 65-82 % uppmuntrade tillgång till vatten och begränsade eller förbjöd sötade drycker.
- De flesta länders skolmatspolicyer har som målsättning att förbättra barns matvanor, undervisning om hälsosam mat och livsstil och att minska övervikt och fetma bland barn.
- Godis och snacksutbudet begränsas i de flesta länders policyer, vissa tillåter dem ibland och andra har totalförbud.
- Ungefär hälften av länderna har någon form av regler kring utbudet i försäljningsautomater.
- Många har förbud mot marknadsföring av ohälsosam mat i skolan
I workshopen framkom att många länder upplever gemensamma utmaningar kring bland annat önskemål från elever och föräldrar på ett mer onyttigt utbud i skolan, upphandling av livsmedel och man önskar bättre bevis på att skolmat har positiva effekter på hälsa och skolprestation. Framgångsfaktorer som lyfts fram är samverkan och engagerade lärare och rektorer. Härligt nytänkande kommer från School Health Plan i Storbritannien (kolla filmen på http://www.schoolfoodplan.com/film/) där man tänkt nytt och långt. I deras 16-punkts program ingår kostnadsfri skolmat till alla elever mellan 7-9 år.
Ansvariga för kartläggningen är JRC (Joint Research Centre) – EU-kommissionens egen vetenskapsavdelning utanför Milano i Italien. De ger vetenskaplig och teknisk rådgivning och stöd huvudsakligen till beslutsfattare i de övriga avdelningarna av kommissionen. Folkhälsa och skolmat är ett nytt forskningsområde för JRC.
Rapporten och workshopen är en mycket viktig och intressant startpunkt. Det är förvånande att vi hittills inte utbytt mer erfarenheter på skolmatsområdet i Europa. I nästa steg vore det mycket intressant att följa upp hur det ser ut i verkligheten ute på skolorna i de olika länderna. Vi har mycket att lära från varandra och jag hoppas vi kan få till mer erfarenhetsutbyte kring skolmåltider i Europa – både i teori och praktik.
Kost & Närings grossistbarometer ute nu
Grossistbarometern är Kost & Närings kartläggning av samarbetet mellan Sveriges offentliga måltidsverksamheter och grossisterna Gunnar Dafgård, Martin & Servera respektive Menigo. Barometern är utformad av Kost & Näring, i dialog med nämnda grossister som också ställer sig bakom initiativet. Målsättningen med Grossistbarometern är att den ska bli en hörnsten i debatten om livsmedelsupphandlingen och de offentliga måltiderna – och inte minst leda till dialog och konkreta förändringar på det här viktiga området.
Grossistbarometern är den första undersökningen av kundupplevelse där grossisterna på ett transparent och enkelt sätt jämförs med varandra. Barometern kommer att genomföras årligen, och skickas till huvudkontaktpersonen för respektive kommuns måltidsverksamhet. Bland områdena som täcks in i undersökningen återfinns bland annat överprövningar och utbytesvaror, men också frågor kring måltidsorganisationernas egna arbete och rutiner för uppföljning av avtalen.
Svarstiden för 2014 års barometer pågår fram till slutet av februari. Resultaten i sin helhet kommer publiceras på www.grossistbarometern.sei mitten av mars, dock anonymiserade till länsnivå. Som komplement till Grossistbarometern, som riktar sig till kommunerna, genomför Kost & Näring inom kort också en motsvarande barometer för landstingen, Grossistbarometern Landsting.
 |
| Marianne Backrud, foto Elisabeth Ohlson Wallin |
Kost & Närings ordförande Marianne Backrud-Hagberg framhåller att dialogen med grossisterna under arbetet med barometern har skett i konstruktiv anda.
– Intresset från grossisterna har varit stort och vi har märkt av en ödmjukhet inför att dagens situation måste förbättras. Jag är övertygad om att Grossistbarometern blir en viktig pusselbit i den processen, en gemensam grund för diskussionen som båda sidor kan ställa upp på. Nu hoppas vi verkligen att alla kost- och måltidschefer som fått enkäten också tar sig tid att svara, det är superviktigt. Ju fler svar, desto tyngre väger sedan resultaten, säger Marianne Backrud-Hagberg, och förklarar vidare hur 2014 blir ett slags ”år 0” för Grossistbarometern. – Från och med 2015 års barometer kommer vi kunna jämföra resultaten och få svart på vitt. Vad har förbättras, var finns det fortsatt problem? Går utvecklingen på vissa områden till och med i negativ riktning?
