Category Archives: Måltider i skolan

Att ha en kostpolicy i skolan kan ha positiv inverkan på barns matvanor, både i skolan och på fritiden. En sådan policy kan till exempel handla om att ha ett hälsosamt utbud i skolkafeterian och riktlinjer för skolmåltider och annat som serveras i skolan. Det visar en systematisk litteraturöversikt och metaanalys som Folkhälsomyndigheten sammanfattat i ett faktablad.

Hur vanligt eller ovanligt är det egentligen med vegetariska eller växtbaserade luncher på landets grundskolor? Vår praktikant Camilla gjorde en liten kartläggning och upptäckte att det växtbaserade fått stort genomslag på landets skolrestauranger.

Bra att barn introduceras till växtbaserade alternativ

I dag då minskad klimatpåverkan är en avgörande fråga är det viktigt att unga människor introduceras och inspireras till klimatsmarta måltider för att vidare under livet äta varierat med växtbaserade maträtter som bas. Livsmedelsverket rekommenderar att skolan serverar ett vegetariskt alternativ varje dag och att vegetariskt inte längre ska betraktas som specialkost. Läs mer om Bra måltider i skolan på Livsmedelsverkets webbplats (länk).

Råden anger också att om köttmängden minskas kan budgeten räcka till kött som är producerat på ett mer hållbart sätt, till exempel ekologiskt eller naturbeteskött. I jämförelse med andra länder står sig svensk kött- och mjölkproduktion väl både när det gäller djuromsorg, användning av antibiotika samt klimatpåverkan.

Undersökning av skolor från norr till söder

Under min tid som praktikant på Livsmedelsverket har jag undersökt 42 kommunala grundskolor (årskurs F-9) i Sverige och deras matsedlar i appen skolmaten.se under två veckor (v. 37 och 40). Urvalet bestod av två kommuner i vardera län och i varje kommun undersöktes en kommunal grundskola. Urvalet ledde till att skolor från både norr till söder undersöktes.

De 42 utvalda kommunerna och skolorna jämfördes med riksgenomsnittet för svenska skolors elevantal och kommunernas invånarantal (figur 1 och 2). Urvalet representerade ganska väl riksgenomsnittet, men omfattade lite färre små skolor (0-200 elever) och små kommuner (<20 000 invånare) än riksgenomsnittet.

Med växtbaserad måltid i undersökningen menas lakto-ovo-vegetarisk mat vilket innebär att mjölkprodukter, ägg och vegetabilier ingår, men inte kött. Undersökningen studerade enbart maträtternas benämning i menyn och inte ingående recept. Ofta var det växtbaserade markerat med en grön symbol, men inte alltid. Det finns därför viss risk att några få rätter klassats fel.

70 procent av skolorna serverade ett växtbaserat alternativ varje dag till alla elever

Resultatet från undersökningen visar att ungefär 70 procent av skolorna hade ett växtbaserat alternativ varje dag tillsammans med ett animaliskt alternativ och 36 procent av skolorna hade en helt växtbaserad dag i veckan vilket kan ses i figur 3. De flesta som hade en växtbaserad dag i veckan serverade växtbaserade alternativ varje dag (11 av 14 skolor). Vidare visade undersökningen att 21 procent av skolorna aldrig serverade växtbaserade alternativ till alla elever (kan finnas som specialkost).

Undersökningen kan inte anses vara helt representativ för hela landet men visar ändå på ett stor genomslag för växtbaserade rätter i landets skolrestauranger och att många elever i svenska grundskolan kan välja vegetariskt i någon form till lunch varje dag. Det är riktigt bra!

Andra undersökningar på temat minskad köttkonsumtion

En sammanställning gjord av SkolmatSverige på 460 skolor visade liknande resultat som denna undersökning. Där hade 81 procent av skolorna växtbaserade rätter att erbjuda till alla varje dag. Se fler resultat från undersökningen på Skolmat Sveiges hemsida (länk).

En studentuppsats från Uppsala universitet (“Alla måste med på tåget”) undersökte några kommunala måltidschefers upplevelser av att arbeta för minskad köttkonsumtion. De konstaterar att samhällets syn på hållbar mat håller på att förändras och att det idag finns en högre acceptans och ett ökat intresse för en minskad köttkonsumtion. Samtidigt stöter de ibland på motstånd från föräldrar. De intervjuade måltidscheferna uttrycker arbetet som viktigt men också roligt och inspirerande. Medarbetare ute i köken har en viktig roll då de agerar länk mellan måltidsorganisationens ledning och matgästen men även för deras roll som förebild gentemot barn och elever.

”…vi har en stor påverkan som offentlig verksamhet, vi är i en lärmiljö och vi ska föregå med gott exempel som offentlig verksamhet, dels så är vi skattefinansierade och vi ska använda de resurserna på bästa sätt för att skapa en hållbar värld, så absolut har vi ett stort ansvar”

”Gör det inte så svårt, gör det enkelt. Och ha roligt. Och sen också, ta tillvara på de personer som är intresserade av det och inte tvinga på dom som inte är det. /…/ Utmana den personalen som är intresserad och ge dom kunskap och lite fria tyglar så kommer dom andra efter, komma med på tåget liksom och inte sätta nån som vill bromsa i loket liksom utan det måste vara nån som vill ha lokmössan på”

För några veckor sedan inträffade ett matförgiftningsutbrott i en skola i norra Sverige. Ungefär 300 personer, både lärare och elever, insjuknade efter att ha ätit av skollunchen och det har sedan dess pågått en utredning om vad det var som orsakade utbrottet. Idag kom provresultat som visade att orsaken bakom matförgiftningen var höga halter av lektin från baljväxter. Just detta recept innehöll bruna bönor som en del av en köttfärs och bönröra. Lektiner finns naturligt i alla baljväxter och vi behöver därför vara noggranna med att vi tillagar dem på rätt sätt – precis så som det står på förpackningarna!

Vi gillar att bjuda in till egna måltidsdagar men det är nästan snäppet bättre att bli bjuden till andras! Den här veckan var det Piteå som samlat politiker och chefer inom förskola, skola och äldreomsorg för en dag om offentliga måltiden – för folkhälsa, miljömål och lokal näringslivsutveckling.

I går och idag rapporterar media om skolor där delar av personalen inte längre får köpa skolmat, bara de som äter pedagogiskt. Man hänvisar till konkurrenslagstiftningen. Hur kan vi ha hamnat så fel i en investering som egentligen är så smart? Det är som att varje dag bygga en ny ishall för 30 miljoner kronor, men använda den för att luta cyklar mot.

I Norrbotten har man tagit fram en livsmedelsstrategi som man kallar för Nära Mat. Man har valt att aktivt fokusera på barnen och den väsentliga roll som kunskapen om var maten kommer ifrån kan spela. Norrbotten har satsat på detta så till den grad att man idag faktiskt har en person som arbetar med det man kallar för hållbar livsmedelskompetens i skolan.

Den 1 april öppnade 2019 års omgång av EU Health Awards som i år fokuserar på hur man kan förebygga och minska fetma hos barn och ungdomar. Europeiska Unionen vill premiera skolor, städer och ideella föreningar som alla tävlar i en varsin kategori. Gör ni något bra för folkhälsan i er skola eller i er stad? Klart ni gör! Tänk bara på alla goda förutsättningar som de kostnadsfria och varierade skolmåltiderna för med sig. Nominera din skola eller din stad till EUs hälsopris och var med och tävla om 100 000 euro i prispengar!

Den 30 mars är det återigen dags att sätta ljuset (släcka ljuset!) på vad vi gemensamt behöver göra för att kunna fortsätta leva på denna planet. Klimatförändringar och förlust av den biologiska mångfalden är två ödesfrågor som vi behöver ta itu med. Detta uppmärksammar årets Earth Hour 2019 där temat döpts till #Connect2Earth – för att du och naturen hör ihop.

Kockar, lantbrukare och matproducenter – nu är det dags att sträcka på er! Den 14 mars 2019 spelar ni nämligen huvudrollen på den internationella skolmatsdagen som uppmärksammas i stora delar av världen.
‘Vem gör min måltid?’ är temat för dagen.