Skolmaten har stor betydelse för hur mycket grönsaker och näring ungdomar i Sverige får i sig. Och särskilt viktig är den för socioekonomiskt utsatta ungdomar, som inte äter så bra hemma. Samtidigt äter många för lite mat i skolan och alla äter inte heller skollunch varje dag. Det visar en ny studie av skolmatens betydelse för ungdomars matvanor.
Ett nytt recept för skolmåltider – hur blir hela matsystemet hållbart?
Forskningen är tydlig och branschen är enig – vi behöver ställa om vårt matsystem för att nå de globala hållbarhetsmålen. Vi kan äta oss bort från flera av hoten mot hälsan och miljön men bara om vi halverar matsvinnet, börjar äta mer planetsmart mat, lagom mycket mat och uppdaterar våra produktionsmetoder. Men hur gör man om ett helt system och var börjar man?
Skolmåltider vid undervisning på distans
Enligt ett beslut från regeringen har elever i grundskolan och motsvarande skolformer rätt till skolmåltider även om undervisningen sker helt eller delvis på distans. (7/4 2020)
Gäller maxgränsen på 50 personer även skolrestauranger?
Enligt Folkhälsomyndighetens och Skolverkets nuvarande bedömning (30/3) omfattar förbudet mot allmänna sammankomster på över 50 personer inte skolor och förskolor. Men det är ändå lämpligt att organisera serveringen på ett sätt som gör att färre barn och elever äter samtidigt.
I år synliggörs de offentliga måltiderna med en egen dag!
Offentliga måltidens dag – 15 oktober 2020
Vi har fantastiska offentliga måltider i vårt land! Vi vill att fler ska få upp ögonen för det och stödjer därför initiativet Offentliga måltidens dag den 15 oktober. Detta initiativ koordineras av MATtanken och är tänkt att bli en dag då kommuner och regioner i hela landet visar upp sin måltidsverksamhet på olika sätt.
Vinn fint EU-pris för ert skolmatsarbete!
EU utlyser i år EU Health Award till skolor och städer som aktivt främjar en hälsosam livsstil bland barn och ungdomar i åldern 6-18 år. Första priset är på 50 000 euro!
Kostpolicy i skolan kan bidra till bättre matvanor
Att ha en kostpolicy i skolan kan ha positiv inverkan på barns matvanor, både i skolan och på fritiden. En sådan policy kan till exempel handla om att ha ett hälsosamt utbud i skolkafeterian och riktlinjer för skolmåltider och annat som serveras i skolan. Det visar en systematisk litteraturöversikt och metaanalys som Folkhälsomyndigheten sammanfattat i ett faktablad.
Vardags-vego på många skolor
Hur vanligt eller ovanligt är det egentligen med vegetariska eller växtbaserade luncher på landets grundskolor? Vår praktikant Camilla gjorde en liten kartläggning och upptäckte att det växtbaserade fått stort genomslag på landets skolrestauranger.
Bra att barn introduceras till växtbaserade alternativ
I dag då minskad klimatpåverkan är en avgörande fråga är det viktigt att unga människor introduceras och inspireras till klimatsmarta måltider för att vidare under livet äta varierat med växtbaserade maträtter som bas. Livsmedelsverket rekommenderar att skolan serverar ett vegetariskt alternativ varje dag och att vegetariskt inte längre ska betraktas som specialkost. Läs mer om Bra måltider i skolan på Livsmedelsverkets webbplats (länk).
Råden anger också att om köttmängden minskas kan budgeten räcka till kött som är producerat på ett mer hållbart sätt, till exempel ekologiskt eller naturbeteskött. I jämförelse med andra länder står sig svensk kött- och mjölkproduktion väl både när det gäller djuromsorg, användning av antibiotika samt klimatpåverkan.
Undersökning av skolor från norr till söder
Under min tid som praktikant på Livsmedelsverket har jag undersökt 42 kommunala grundskolor (årskurs F-9) i Sverige och deras matsedlar i appen skolmaten.se under två veckor (v. 37 och 40). Urvalet bestod av två kommuner i vardera län och i varje kommun undersöktes en kommunal grundskola. Urvalet ledde till att skolor från både norr till söder undersöktes.
De 42 utvalda kommunerna och skolorna jämfördes med riksgenomsnittet för svenska skolors elevantal och kommunernas invånarantal (figur 1 och 2). Urvalet representerade ganska väl riksgenomsnittet, men omfattade lite färre små skolor (0-200 elever) och små kommuner (<20 000 invånare) än riksgenomsnittet.
Med växtbaserad måltid i undersökningen menas lakto-ovo-vegetarisk mat vilket innebär att mjölkprodukter, ägg och vegetabilier ingår, men inte kött. Undersökningen studerade enbart maträtternas benämning i menyn och inte ingående recept. Ofta var det växtbaserade markerat med en grön symbol, men inte alltid. Det finns därför viss risk att några få rätter klassats fel.
70 procent av skolorna serverade ett växtbaserat alternativ varje dag till alla elever
Resultatet från undersökningen visar att ungefär 70 procent av skolorna hade ett växtbaserat alternativ varje dag tillsammans med ett animaliskt alternativ och 36 procent av skolorna hade en helt växtbaserad dag i veckan vilket kan ses i figur 3. De flesta som hade en växtbaserad dag i veckan serverade växtbaserade alternativ varje dag (11 av 14 skolor). Vidare visade undersökningen att 21 procent av skolorna aldrig serverade växtbaserade alternativ till alla elever (kan finnas som specialkost).
Undersökningen kan inte anses vara helt representativ för hela landet men visar ändå på ett stor genomslag för växtbaserade rätter i landets skolrestauranger och att många elever i svenska grundskolan kan välja vegetariskt i någon form till lunch varje dag. Det är riktigt bra!
Andra undersökningar på temat minskad köttkonsumtion
En sammanställning gjord av SkolmatSverige på 460 skolor visade liknande resultat som denna undersökning. Där hade 81 procent av skolorna växtbaserade rätter att erbjuda till alla varje dag. Se fler resultat från undersökningen på Skolmat Sveiges hemsida (länk).
En studentuppsats från Uppsala universitet (“Alla måste med på tåget”) undersökte några kommunala måltidschefers upplevelser av att arbeta för minskad köttkonsumtion. De konstaterar att samhällets syn på hållbar mat håller på att förändras och att det idag finns en högre acceptans och ett ökat intresse för en minskad köttkonsumtion. Samtidigt stöter de ibland på motstånd från föräldrar. De intervjuade måltidscheferna uttrycker arbetet som viktigt men också roligt och inspirerande. Medarbetare ute i köken har en viktig roll då de agerar länk mellan måltidsorganisationens ledning och matgästen men även för deras roll som förebild gentemot barn och elever.
”…vi har en stor påverkan som offentlig verksamhet, vi är i en lärmiljö och vi ska föregå med gott exempel som offentlig verksamhet, dels så är vi skattefinansierade och vi ska använda de resurserna på bästa sätt för att skapa en hållbar värld, så absolut har vi ett stort ansvar”
”Gör det inte så svårt, gör det enkelt. Och ha roligt. Och sen också, ta tillvara på de personer som är intresserade av det och inte tvinga på dom som inte är det. /…/ Utmana den personalen som är intresserad och ge dom kunskap och lite fria tyglar så kommer dom andra efter, komma med på tåget liksom och inte sätta nån som vill bromsa i loket liksom utan det måste vara nån som vill ha lokmössan på”
Erbjud baljväxter – men tillaga dem på rätt sätt!
För några veckor sedan inträffade ett matförgiftningsutbrott i en skola i norra Sverige. Ungefär 300 personer, både lärare och elever, insjuknade efter att ha ätit av skollunchen och det har sedan dess pågått en utredning om vad det var som orsakade utbrottet. Idag kom provresultat som visade att orsaken bakom matförgiftningen var höga halter av lektin från baljväxter. Just detta recept innehöll bruna bönor som en del av en köttfärs och bönröra. Lektiner finns naturligt i alla baljväxter och vi behöver därför vara noggranna med att vi tillagar dem på rätt sätt – precis så som det står på förpackningarna!
