Hur fungerar skolmåltider på lektionstid och på vilket sätt kan de integreras i den pedagogiska verksamheten? Bänka er framför datorn torsdagen den 11 oktober 13.30 – 14.45. Då får vi svaren på våra frågor!
Nordisk konferens om offentliga måltider – Nordic Plate
Dags att ringa in 30-31 augusti i kalendern och rikta blickarna söderut, närmare bestämt till Danmark och projektet Nordic Plate! I slutet av augusti anordnar Köpenhamns Mathus en nordisk konferens – Nordic Assembly for public meals, med temat barn, unga och mat. Köpenhamns Mathus, eller Københavns Madhus som projekt- och förändringshuset heter på danska, är en stark aktör för offentliga måltider.
Nordic Plate bygger på idén om att skapa ett nordiskt kunskapscentrum för den offentliga måltiden. Grundtanken är att genom att öka kunskapsnivån i de offentliga köken bidra till folkhälsan och välfärdssystemet, genom en bättre matkultur.
Projektet, som finansieras av Nordiska ministerrådet, samlar framstående aktörer från hela Norden som på olika sätt arbetar främjande för barn och ungdomars hälsa. Syftet? Att vara en årlig mötesplats för kunskapsutbyte mellan i de nordiska länderna, att lyfta förebilder, sprida goda exempel och skapa nätverk över gränserna med målet att förbättra och utveckla de offentliga måltiderna.
Nu efterlyser arrangörerna kockar, måltidspersonal och matambassadörer som på olika sätt lyfter måltiderna i skolor och förskolor och vill dela med sig av sina erfarenheter.
Har du tips på goda exempel eller vill vara med och bidra? Kontakta gärna oss i Nationellt kompetenscentrum, våra kontaktuppgifter hittar du på vår webbplats.
Servera inte strömming i förskolan och skolan
Fisk innehåller många viktiga näringsämnen och därför skulle många barn (och även vuxna) behöva äta mer fisk än vad de gör idag. Men vissa av våra svenska firrar lämpar sig mindre bra att servera i just förskolorna och skolorna.
Höstlov bland jämtländska och härjedalska kockar!
Nu har vi varit ute på resande fot igen. Förra veckan hade vi nämligen det stora nöjet att besöka ett vintervitt Torsta naturbruksgymnasium utanför Östersund i Jämtland. Där har nätverket som kallar sig för Offentlig Gastronomi i Jämtland/Härjedalen sin hemvist. Nätverket är ett samarbete mellan åtta kommuner och därmed två län i just Jämtland och Härjedalen. Det blev en inspirerande dag för både kockar, köksbiträden och kostchefer som gav påfyllnad, inspiration och en massa ”gött tjöt” (som någon så snyggt uttryckte sig)!
Trendiga matvanor som sätter press på skolköken
Lyssningstips om specialkoster i skolan!
I våras sändes ett välgjort radioreportage om skolmat och specialkost i Utbildningsradions Skolministeriet. Programmet heter “Trendiga matvanor sätter press på skolköken” och finns nu återigen tillgängligt via URPlay. Passa på att lyssna på programmet medans det fortfarande finns tillgängligt!
Koll på vad som hamnar i magen – nu med kommunöversikt
Sedan några månader finns det möjlighet att med hjälp av SkolmatSverige-verktyget på ett enkelt sätt få koll på hur mycket mat som äts upp i skolrestaurangerna. Av bara farten får man även koll på tallrikssvinnet och hur mycket mat som blir över i bufféerna.
Varsågod och mät!
Vet ni hur mycket mat som hamnar i elevernas magar? Använd mat-i-magen-verktyget!
Nu finns ett enkelt sätt att mäta hur mycket mat som hamnar i magen. Som en del av SkolmatSveriges verktyg finns nu en mall för att hjälpa skolor att mäta konsumtion på ett jämförbart sätt.
Ingen mat gör nytta förrän den hamnar i magen, sägs det. Hur mycket av den näringsriktiga och kostnadsfria skollunchen som erbjuds idag äts faktiskt upp? Det vet vi ganska lite om. Om det mäts över huvud taget kan det göras på olika sätt som gör att resultaten kan bli svåra att tolka. Hur kan man mäta det på jämförbart sätt? Nu finns en mall som en del av SkolmatSveriges verktyg.
Mät under en vecka hur mycket mat som ställs fram i serveringen, hur mycket som blir över, hur mycket som blir tallriksvinn och hur många matgäster ni har. SkolmatSverige räknar automatiskt ut den genomsnittliga portionen, och på köpet får du information om närvaro och svinn. Om mätningen görs på kommunnivå kan ni jämföra er med andra som har gjort mätningen och se hur ni ligger till.
Läs mer om hur du gör på http://www.skolmatsverige.se/konsumtionsmatning
Emma Patterson på SkolmatSverige är alltid redo att svara på frågor – bilden är från vår Måltidsdag.
Bättre kunskap om nordisk skolmat
Hur ser skolmaten ut i våra nordiska länder? Vilken betydelse har en lagad kostnadsfri skolmåltid för elevernas hälsa och skolresultat? Vad är elevernas tankar i de olika länderna om skolmat?
Utblick på nordisk skolmat – gästblogg
Hej!
Mitt namn är Johanna Wetterdal, och jag läser just nu min sista termin på kostekonomprogrammet med inriktning ledarskap på Göteborgs universitet. Under fyra veckor gör jag min praktik på Livsmedelsverket, vilket jag tycker är jättespännande.
Det blev mars i år också! Och idag den 3:e mars är det den internationella skolmatsdagen. De drivande krafterna till att den här dagen har firats i fyra år nu, är i huvudsak flera engagerade organisationer och myndigheter i USA och England. Förhoppningarna med den här dagen är att visa hur hälsosam mat, utbildning och bättre inlärning hör ihop och därmed också kunna försöka främja bra matvanor i skolan.
Bra skolmåltider är något som alla de nordiska länderna jobbar med, fast på lite olika sätt. Den 23-24 februari hölls ” Nordic school meal meeting” i Uppsala på Livsmedelsverkets kompetenscentrum. Läs mer om mötet här. Vid mötet samlades forskare och myndighetsrepresentanter från de nordiska länderna, och varje land fick presentera sina skolmåltidsrekommendationer. Varje nordiskt land lyfte också framgångsfaktorer och utmaningar i arbetet med att förbättra skolmåltiderna.
För mig som studerar mat och hälsa och som har ett brinnande intresse för skolmaten tyckte att, hur skillnaderna på skolmaten och riktlinjerna är mellan länderna var väldig intressanta.
Visste ni till exempel att:
- I Sverige och i Finland betalas skolmaten helt av kommunerna. I de andra länderna får man betala själv (ofta subventionerat) eller ta med sig matlåda hemifrån.
- På Island rekommenderas fisk 2 ggr/vecka i skolan jämfört med Sverige som har 1 gång i veckan.
- I Finlands läroplan finns två sidor som handlar om skolmaten. I den svenska läroplanen nämns inte ordet skolmat.
- I Norge är det vanligt att man tar med sig en medhavd smörgås till lunch.
- I Danmark erbjuder ca 80 % av skolorna någon typ av måltid (frukost, frukt eller lunch), men de allra flesta elever äter medhavd lunch i skolan.
- Sverige läggs ca 5,6 miljarder kr/år på skolmaten jämfört med skolmaterial som det läggs 3,9 miljarder kr/år på.
I år kan vi fira att staten och kommunerna har betalat Sveriges skolmat i 70 år så att alla elever får varm lagad mat till lunch och föräldrarna slipper bre smörgåsar varje morgon!
Glad Internationell skolmatsdag på er!
Johanna
Nordiskt möte kring skolmat
Förra veckan, den 23-24 februari bjöd vi och ProMeal-forskarna in till ett skolmatsmöte med nordiska myndighetskollegor. Det blev ett riktigt häftigt och givande möte där vi diskuterade hur råd kring skolmat tas fram, kommuniceras och implementeras i de nordiska länderna. Dessutom fick vi en inblick i resultaten från ProMeal-projektet som studerat skollunchen i de nordiska länderna ur ett elevperspektiv. Det var två intensiva och mycket givande dagar som gav många idéer för mer samverkan på nordisk nivå.
