Som vi tidigare bloggat om får kommuner sälja mat som blivit över, skänka till välgörenhet och själva ta emot livsmedel som skänks, även om det viktigaste förstås är att arbeta för att minska matsvinnet så tidigt som möjligt i livsmedelskedjan. Vi vet att det här fortfarande är en stor fråga ute i era verksamheter, så vi passar på att gå ut med ett ytterligare förtydligande här.
Många frågor om nya regler
Den 13 december 2014 började de nya reglerna om livsmedelsinformation tillämpas, den så kallade “informationsförordningen”. Det är en sammanslagning av flera tidigare regelverk och innebär en del skärpta krav på dig som livsmedelsföretagare.
Håll koll på risprodukter i förskolan
En undersökning av ämnet arsenik i risprodukter fick stor uppmärksamhet i förra veckan. Livsmedelsverket har tidigare uppmärksammat detta problem och ger sedan 2012 särskilda råd kring risprodukter. De kan sammanfattas i följande punkter:
- Undvik risdrycker till barn under sex år. Välj istället andra berikade vegetabiliska drycker (t ex havre- och sojadrycker). Risdrycker går bra att servera i skolan och till andra matgäster över sex år.
- Använd inte enbart risbaserad gröt och välling till barn under sex år utan variera med andra produkter.
- Vanligt ris och risprodukter (inklusive riskakor) går bra att ge till barn i alla åldrar, men variera mellan olika produkter och variera mellan ris, potatis, pasta och andra cerealier.
Toxikologerna konstaterar också att halterna arsenik inte utgör någon akut hälsorisk, men det är önskvärt att exponeringen för arsenik är så låg som möjligt, särskilt hos små barn.
Läs mer om rekommendationerna på http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maltider-i-vard-skola-omsorg/Risdrycker-i-forskola-och-risprodukter-i-offentliga-kok/
Nya undersökningar kommer göras och informationen uppdateras löpande.
Ny informationsförordning börjar gälla 13 december
EU:s nya regler om information om mat och livsmedel, informationsförordningen, börjar gälla den 13 december. De offentliga köken påverkas främst av nya regler om hur matgästen ska få information om allergener.
I torsdags medverkade vi på två olika användarkonferenser kring kostdataprogram där kostchefer och måltidsansvariga deltog.
Vi informerade bland annat om att Livsmedelsverket just nu utvecklar en vägledning som blir en praktisk tolkning av de nya reglerna och som kan användas av både kommunala inspektörer och livsmedelsföretagare. Även om inte alla tolkningar är klara ville vi komma ut och berätta om de nya reglerna och fånga upp viktiga frågor.
I torsdags medverkade vi på två olika användarkonferenser kring kostdataprogram där kostchefer och måltidsansvariga deltog.
Vi informerade bland annat om att Livsmedelsverket just nu utvecklar en vägledning som blir en praktisk tolkning av de nya reglerna och som kan användas av både kommunala inspektörer och livsmedelsföretagare. Även om inte alla tolkningar är klara ville vi komma ut och berätta om de nya reglerna och fånga upp viktiga frågor.
I stort handlar det om att de nya reglerna ställer högre krav på allergeninformation till matgästerna, men att denna information i många fall kan ges på ett flexibelt sätt. Alla restauranger – både privata som offentliga har skyldighet att informera om maten som serveras innehåller en eller flera av de 14 listade allergenerna. Det gäller alltså även maträtter som inte är ”specialkost”. Det kommer inte att vara tillåtet att säga att man inte vet om ett allergen ingår. De som lagar och serverar maten måste veta.
De 14 allergenerna som listas i bilaga II i informationsförordningen är dessa:
|
· spannmål som innehåller gluten
· kräftdjur
· ägg
· fisk
· jordnötter
· sojabönor
· mjölk
|
· nötter och mandel
· selleri
· senap
· sesamfrön
· svaveldioxid och sulfit
· lupin
· blötdjur
|
Hur ska man då förmedla denna information till sina matgäster? Det beror på om maten är förpackad eller ej. Om måltiden serveras oförpackad på en tallrik – även om det är i ett mottagningskök – kan informationen om allergener ges antingen skriftligen eller muntligen. Viktigast är alltid att informationen är korrekt och att matgästen tydligt ser att denna information finns att få, antingen genom att fråga (till exempel en skylt som uppmanar att ställa frågan om matens innehåll) eller i ett broschyrställ synligt placerat vid serveringen.
Om måltiden är förpackad har matgästen rätt till många obligatoriska uppgifter och det finns särskilda regler om hur etiketter ska utformas. Läs mer om det i broschyren ”Märkning av färdigförpackade livsmedel”. Du hittar broschyren här
Utöver dessa finns ytterligare två kategorier: ”Färdigförpackat på kundens begäran” eller ”Färdigförpackat för direkt konsumtion”. De flesta matlådor inom vård och omsorg hamnar här eftersom de är förbeställda och avsedda för särskilda individer, men även exempelvis hämtmat och hämtpizza. Inom dessa kategorier har konsumenten rätt att få veta vilka allergener som ingår, men även fler obligatoriska uppgifter såsom ingredienser, förvaringsanvisningar, bäst före datum, etc. Den viktiga skillnaden mot färdigförpackat är att informationen får ges på ett flexibelt sätt, dvs även muntligen, via ett separat produktblad eller telefonsamtal.
Många av er är redan på banan och ställer om till de nya reglerna. Det är bra, de nya kraven på att kunna informera om allergenerna kan kräva en del nya rutiner och eventuellt även utbildning. Men viktigt är att inte fastna vid etiketter, det finns som sagt utrymme för olika lösningar i väldigt många fall. Vi hoppas kunna komma ut med mer information och praktiska exempel på hur de nya reglerna kan tillämpas ute i offentliga kök.
Eftersom tolkningen pågår är vi mycket tacksamma för konkreta frågor och exempel från era verksamheter som vi kan spela in till gruppen som tar fram vägledningen så att det blir klart och tydligt vad som gäller redan från början. Hör gärna av er direkt till oss med frågor och exempel. Och missa inte våra branschdagar 11-12 november i Stockholm, program och anmälningslänk hittar du här
Då kommer våra experter på både allergi och märkning vara med och kunna svara på era frågor!
Livsmedelsinspektörer på rätt kurs!
I dag startar den första av två kontrollutbildningar för storhushåll som vänder sig till kontrollpersonal som utför offentlig kontroll vid olika typer av storhushåll.
Det är vår kontrolledningsenhet på Livsmedelsverket som arrangerar utbildningen och vi i kompetenscentret finns med på ett hörn och bidrar med branschkunskap kring offentliga måltider.
Utbildningen grundar sig på den nyligen framtagna “Kontrollhandboken för storhushåll”. Kontrollhandboken är skriven för kontrollpersonal som utför offentlig kontroll vid olika typer av storhushåll men är intressant läsning även för andra som på något sätt är ansvariga för eller verksamma i storhushåll. Gå gärna in och läs den här
Passar på att visa filmen om Edvin som lagar mat i sitt förskolekök även för landets livsmedelsinspektörer, se den här
Mötesplats Almedalen
Nu väntar spännande dagar på plats i Visby med diskussioner om offentlig mat på seminarier och vid många personliga möten med branschfolk och beslutsfattare. Eva Sundberg från kompetenscentret deltar i panelen på fyra seminarier:
Onsd den 3/7, kl 08:30 Hur kan offentlig sektor gå i bräschen för ett mer växtbaserat Sverige?
Vad vi äter är en av de mest avgörande faktorerna när det kommer till den individuella påverkan på klimatet. Genom att öka utbudet av växtbaserad mat i offentlig sektor kommer många anställda, vårdtagare och skolelever att bli inspirerade till en förbättrad och mer hållbar kosthållning.
Onsd den 3/7, kl 12:00 Måste maten smaka äckligt på sjukhus?
Maten som serveras på landets sjukhus får ofta kritik. Hur påverkas patienternas tillfrisknande och intryck av vården av den smaklösa maten? I Kalmar län anlitas stjärnkockar för att laga Sveriges godaste sjukhusmat. Utgångspunkten är att maten i grunden är en patientsäkerhetsfråga.
Onsd den 3/7, kl 15:00 Laga mat från grunden – rimligt recept för de offentliga köken?
Allt fler och starkare röster hörs för att ersätta de offentliga måltidsverksamheternas hel- och halvfabrikat med mat lagad från grunden. Hur ska begreppet definieras? Vad krävs för en omställning? Och var går gränsen mellan rimliga lösningar och ohållbar lagat-från-grunden-fanatism?
Torsd den 4/7, kl 13:00 Kan vi undvika livsmedelsfusk i framtiden? Hur vet vi vad som serveras i skola, vård och omsorg?
Debatt om möjligheterna och utmaningarna med att följa upp innehållet i den mat som serveras inom offentlig sektor. Ursprungsmärkning, vilka möjligheter till spårbarhet finns? Vem ska följa upp och hur? Krock mellan pris och kvalitet, vad får maten kosta?
