Ge er till tåls – matsvinnskartläggningen publiceras i mitten av januari 2020
Vi förstår att ni är nyfikna på resultatet av den nationella matsvinnskartläggningen. Men ni får hålla ut lite till. Eftersom december är en månad då mycket händer väljer vi att lansera rapporten i mitten av januari 2020. Finns det då något vi kan/törs avslöja redan nu? Jo, att 211 kommuner i någon utsträckning har rapporterat in matsvinnsdata.
Nyfikna på resultatet från matsvinnskartläggningen?
Det är vi! Men de är inte riktigt färdigbearbetade än. Här kommer en kort uppdatering av arbetet.
Vardags-vego på många skolor
Hur vanligt eller ovanligt är det egentligen med vegetariska eller växtbaserade luncher på landets grundskolor? Vår praktikant Camilla gjorde en liten kartläggning och upptäckte att det växtbaserade fått stort genomslag på landets skolrestauranger.
Bra att barn introduceras till växtbaserade alternativ
I dag då minskad klimatpåverkan är en avgörande fråga är det viktigt att unga människor introduceras och inspireras till klimatsmarta måltider för att vidare under livet äta varierat med växtbaserade maträtter som bas. Livsmedelsverket rekommenderar att skolan serverar ett vegetariskt alternativ varje dag och att vegetariskt inte längre ska betraktas som specialkost. Läs mer om Bra måltider i skolan på Livsmedelsverkets webbplats (länk).
Råden anger också att om köttmängden minskas kan budgeten räcka till kött som är producerat på ett mer hållbart sätt, till exempel ekologiskt eller naturbeteskött. I jämförelse med andra länder står sig svensk kött- och mjölkproduktion väl både när det gäller djuromsorg, användning av antibiotika samt klimatpåverkan.
Undersökning av skolor från norr till söder
Under min tid som praktikant på Livsmedelsverket har jag undersökt 42 kommunala grundskolor (årskurs F-9) i Sverige och deras matsedlar i appen skolmaten.se under två veckor (v. 37 och 40). Urvalet bestod av två kommuner i vardera län och i varje kommun undersöktes en kommunal grundskola. Urvalet ledde till att skolor från både norr till söder undersöktes.
De 42 utvalda kommunerna och skolorna jämfördes med riksgenomsnittet för svenska skolors elevantal och kommunernas invånarantal (figur 1 och 2). Urvalet representerade ganska väl riksgenomsnittet, men omfattade lite färre små skolor (0-200 elever) och små kommuner (<20 000 invånare) än riksgenomsnittet.
Med växtbaserad måltid i undersökningen menas lakto-ovo-vegetarisk mat vilket innebär att mjölkprodukter, ägg och vegetabilier ingår, men inte kött. Undersökningen studerade enbart maträtternas benämning i menyn och inte ingående recept. Ofta var det växtbaserade markerat med en grön symbol, men inte alltid. Det finns därför viss risk att några få rätter klassats fel.
70 procent av skolorna serverade ett växtbaserat alternativ varje dag till alla elever
Resultatet från undersökningen visar att ungefär 70 procent av skolorna hade ett växtbaserat alternativ varje dag tillsammans med ett animaliskt alternativ och 36 procent av skolorna hade en helt växtbaserad dag i veckan vilket kan ses i figur 3. De flesta som hade en växtbaserad dag i veckan serverade växtbaserade alternativ varje dag (11 av 14 skolor). Vidare visade undersökningen att 21 procent av skolorna aldrig serverade växtbaserade alternativ till alla elever (kan finnas som specialkost).
Undersökningen kan inte anses vara helt representativ för hela landet men visar ändå på ett stor genomslag för växtbaserade rätter i landets skolrestauranger och att många elever i svenska grundskolan kan välja vegetariskt i någon form till lunch varje dag. Det är riktigt bra!
Andra undersökningar på temat minskad köttkonsumtion
En sammanställning gjord av SkolmatSverige på 460 skolor visade liknande resultat som denna undersökning. Där hade 81 procent av skolorna växtbaserade rätter att erbjuda till alla varje dag. Se fler resultat från undersökningen på Skolmat Sveiges hemsida (länk).
En studentuppsats från Uppsala universitet (“Alla måste med på tåget”) undersökte några kommunala måltidschefers upplevelser av att arbeta för minskad köttkonsumtion. De konstaterar att samhällets syn på hållbar mat håller på att förändras och att det idag finns en högre acceptans och ett ökat intresse för en minskad köttkonsumtion. Samtidigt stöter de ibland på motstånd från föräldrar. De intervjuade måltidscheferna uttrycker arbetet som viktigt men också roligt och inspirerande. Medarbetare ute i köken har en viktig roll då de agerar länk mellan måltidsorganisationens ledning och matgästen men även för deras roll som förebild gentemot barn och elever.
”…vi har en stor påverkan som offentlig verksamhet, vi är i en lärmiljö och vi ska föregå med gott exempel som offentlig verksamhet, dels så är vi skattefinansierade och vi ska använda de resurserna på bästa sätt för att skapa en hållbar värld, så absolut har vi ett stort ansvar”
”Gör det inte så svårt, gör det enkelt. Och ha roligt. Och sen också, ta tillvara på de personer som är intresserade av det och inte tvinga på dom som inte är det. /…/ Utmana den personalen som är intresserad och ge dom kunskap och lite fria tyglar så kommer dom andra efter, komma med på tåget liksom och inte sätta nån som vill bromsa i loket liksom utan det måste vara nån som vill ha lokmössan på”
Pang! Där gick startskottet för kartläggningen av kommunernas matsvinn!
Dagen D är här eller rättare sagt dagen matsvinn! Idag öppnar enkäten där måltidsverksamheterna kan rapportera in sina matsvinnssiffror. Tillsammans har ni nu möjlighet att rita kartan över det offentliga måltidssvinnet. Det ska bli så spännande!
Taktiksnack inför kartläggning av matsvinn!
Som vi tidigare berättat genomförs den första kartläggningen av matsvinn på nationell nivå inom offentliga måltider under hösten 2019. I skrivande stund samlar vi in kontaktuppgifter för att möjliggöra att enkäten hamnar hos rätt person när den i mitten av september dyker upp i mejlkorgen hos måltidsverksamheterna i alla Sveriges kommuner.
Nystart med go sommarkänsla
Kollegorna börjar komma tillbaka från sommarledigheter och terminerna drar igång med vardag och rutiner. Det gillar vi! Här kommer en liten uppdatering på vad som är på gång i höst hos oss på kompetenscentrum.
Dags att rita kartan över matsvinnet i offentliga kök
Nu börjar vi närma oss premiären för Livsmedelsverkets kartläggning av matsvinn i offentliga måltidsverksamheter. Det ska bli spännande (skräckblandad förtjusning) att för första gången rita en mer heltäckande karta över hur mycket mat som slängs! Senast matsvinnssiffror samlades in nationellt från offentliga verksamheter var 2014, omfattningen var då mindre och gjordes av Naturvårdsverket.
Framtidens sjukhusmåltider – med nya sjukhusråd i sikte
Spännande dialogmöten, kreativa workshops, givande möten med olika nätverk och inspirerande samtal med såväl nya som gamla kontakter upptar en stor del av kompetenscentrums arbete nu under våren. Ett väldigt roligt arbete! Syftet är att ta reda på hur och på vilket sätt Livsmedelsverkets råd på bästa sätt ska kunna stödja utvecklingen av bra måltider på sjukhus. Med nya sjukhusråd i sikte till 2020 så har vi nu gjort kreativa avstamp i arbetet för Framtidens sjukhusmåltider.
På turné hos beslutsfattarna
I fredags och lördags den 1 och 2 februari fanns vi med som utställare på Centerpartiets nationella kommundagar i Umeå. Här fick vi träffa förtroendevalda i kommun, landsting och riksdag från hela landet – alla från centerpartiet. Detta blev startskottet på en turné vi gör 2019.
Öppna jämförelser väcker intresse
Den kartläggning vi gjorde i höstas av kommunernas offentliga måltider väckte stort intresse. Många ville veta hur deras kommun svarat och gjorde noga anteckningar i surfplattor och anteckningsblock.
Stort engagemang för mat, måltider och landsbygd
Vi har pratat mycket äldreomsorgsmåltider och särskilt utmaningarna i hemtjänsten där innovation och nytänk behövs för att få till ett socialt sammanhang kring måltiden och fler måltider per dag. Vi har också bevittnat ett stort engagemang för att köpa in kött och fågel från svenska gårdar och gärna närproducerat från region och kommun. Några lyckas bra, andra känner fortfarande att det är svårt. Men frågorna handlar ofta mer om att få de lokala leverantörerna att VILJA leverera till de offentliga köken än att det är själva upphandlingen som ställer till det. Vi har här kunnat hänvisa vidare till goda exempel i kommuner samt till Upphandlingsmyndigheten och Mattanken på Jordbruksverket. Mattanken har för övrigt en grymt bra lista på över 150 aktuella kommunala måltidspolicyer!
Ekologiskt eller närproducerat eller både och?
Många såg svårigheter i att öka användningen av ekologiska livsmedel i offentliga kök och samtidigt få in en hög andel svenska produkter. För miljöns skull behövs lite av båda, men framförallt behöver vi se till att maten blir lite grönare – det vill säga lite mer växter och lite mindre kött. Och att vi inte producerar mat som hamnar i soptunnan. Miljömässigt hållbara måltider är ett pussel i sig som kräver att vi håller många tankar och ambitioner i huvudet samtidigt. Detta helhetsperspektiv hoppas vi få diskutera mer under året.
Turnén fortsätter
I mars träffar vi och kollegorna förtroendevalda inom Socialdemokraterna i Örebro och i april bär det av till Karlstad för att träffa Moderaterna. Vi kommer att finslipa siffrorna från kartläggningen och se till att alla vi möter förstår måltidernas betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Och att bra måltider kräver ett tydligt ledarskap!
