Vilka måltidsdagar vi fick! Tack vare proffsiga föreläsare, pratglada utställare och en hejdundrande publik lyfte vi taket på konferenslokalerna!
Livsmedelsforum lockar med kraftsamling och strategier
Den 19 oktober arrangerar Livsmedelsverket Livsmedelsforum tillsammans med Aktuell Hållbarhet, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Folkhälsomyndigheten och RISE. Det är en nationell konferens som tar ett helhetsgrepp om livsmedelssektorn och dess påverkan och utveckling.
Vi kommer finnas på plats och medverkar bland annat i programpunkter som handlar om framtidens offentliga måltider, styrmedel för ändrad livsmedelskonsumtionen samt den nya nationella livsmedelsstrategin och strategin för hållbar konsumtion.
Välkomna till höstseminarium om förskolemåltider!
I höst släpper vi de reviderade råden Bra mat i förskolan. För att fira det och lyfta förskolemåltiden bjuder vi tillsammans med Skolverket samt utbildningsaktören Nationellt Centrum för Måltiden in till spännande seminarium om förskolans måltider på flera håll i landet.
Bättre kunskap om nordisk skolmat
Hur ser skolmaten ut i våra nordiska länder? Vilken betydelse har en lagad kostnadsfri skolmåltid för elevernas hälsa och skolresultat? Vad är elevernas tankar i de olika länderna om skolmat?
Nordiskt möte kring skolmat
Förra veckan, den 23-24 februari bjöd vi och ProMeal-forskarna in till ett skolmatsmöte med nordiska myndighetskollegor. Det blev ett riktigt häftigt och givande möte där vi diskuterade hur råd kring skolmat tas fram, kommuniceras och implementeras i de nordiska länderna. Dessutom fick vi en inblick i resultaten från ProMeal-projektet som studerat skollunchen i de nordiska länderna ur ett elevperspektiv. Det var två intensiva och mycket givande dagar som gav många idéer för mer samverkan på nordisk nivå.
Internationella Sapere-forskare träffades på Livsmedelsverket!
Under två dagar i slutet av september hade Livsmedelsverket äran att vara värdar för ett vetenskapligt Sapere-symposium för forskare inom Sapere-metoden. En årlig nätverksträff som arrangerats i olika länder sedan ett par år tillbaka. Syftet med nätverket är att stärka den vetenskapliga forskningen kring barns smakutveckling och Sapere-metoden. Sapere-metoden är en vetenskapligt utvecklad sensorisk träning med barn, i syfte att väcka barns matlust, nyfikenhet på nya smaker och medvetandegöra om sinnenas samverkan. Livsmedelsverket har nyligen uppdaterat en lärarhandledning ”Mat för alla sinnen”, baserat på Sapere-metoden. Se tidigare inlägg, alt vår hemsida för mer information. http://maltidsbloggen.blogspot.se/search?q=sapere
Deltagarna bestod av ett trettiotal forskare och andra verksamma inom Sapere-metoden från många delar av världen. Nederländerna, Frankrike, Norge Danmark, Finland, Tjeckien, Italien, Schweiz, Sverige, Tyskland samt Japan var representerade. De delade med sig av spännande projekt och studier till intresserade deltagare. Många projekt som gjorts var på förskolor på barn mellan 2-5 år. Att jobba med så små barn är relativt nytt och kräver kreativitet för att kringgå utmaningar såsom att barn har lite tålamod och begränsad verbal tillgång. Laura Gennaro från Italien berättade om EUs school fruit programme, ur vilket Italien vidareutvecklat egna insatser och mätningar. Programmets syfte är att öka barns acceptans och vanor av frukt- och grönsakskonsumtion. En av metoderna var ett olympiskt fruktspel, med fantasirika grenar för att göra det motiverande för barnen att äta mer och fler typer av frukt och grönt.
De mest långväga gästerna Junichiro Somei och Yaeko Kawaguchi från Japan kom med stort intresse för europeiska framgångar med Sapere och pratade om sitt arbete med att lyfta smaken umami och hur man kan utvinna den ur olika råvaror. Med sig hade de en lång torkad algväxt som alla tyckte var roligt att få känna och lukta på.
Till lunch hade vi bjudit in Ali Banzola, kock på Drottningdals skola i Norrtälje. Ali är väldigt mån om att engagera barn i hur måltiden går från jord till bord. Med sig hade han 4 proffsiga skolkockar, elever i årskurs 6 som imponerade med sin matlagning och härliga utstrålning. De servereade en god nudelwok med färska grönsaker och närproducerat kött samt en egenbakad cheesecake med färska bär till dessert. Gästerna visade stor uppskattning för den icketraditionella konferenslunchen.
På Drottningdalkökets FB-sida finns mer information och inspiration till att skapa hållbara, goda måltider tillsammans med barn. https://www.facebook.com/Drottningdals-kök-337136409745053/timeline/?ref=page_internal
Det var två kunskapsrika och sociala dagar, nästa års träff hålls i Norge. Om ni är intresserade av att veta mer om nätverket eller ta del av mer dokumentation från symposiet är ni välkomna att höra av er till Anna-Karin Quetel.
/Sara Campbell
Livsmedelsverkets Mat- och måltidskonferens – anmälan är öppen!
Nu är det hög tid att anmäla dig till Livsmedelsverkets Mat- och måltidskonferens 9-12 november. Välj de dagar som intresserar just dig – och sprid gärna inbjudan till kollegor!
Vi startar måndagen den 9 november med en nätverksdag för nätverket Mat, måltider och funktionsnedsättning. På tisdagen den 10 november är det branschdag för måltider i vård, skola och omsorg – det vill säga fullt fokus på offentliga måltider!
Den 11 november informerar Livsmedelsverket om sitt arbete för att främja bra matvanor. Givetvis kommer de offentliga måltiderna att ta stor plats även denna dag. Nytt för i år är att vi förlänger konferensen med ytterligare en dag, denna med fokus på kommunalt och regionalt folkhälsoarbete kring bra matvanor. Målgrupperna för de olika dagarna kommer alltså att variera något.
Läs mer och anmäl er till konferensen här. Sista dag för anmälan är den 9 oktober.
Flyer för spridning (PDF)
Ta tillfället i akt och visa upp allt bra ni gör!
I anslutning till konferenssalen finns plats för utställare. Den ytan vill vi under tisdagen och torsdagen fylla med inspiration från hela landet. Har ni gjort projekt/aktiviteter som bidragit till att utveckla måltiderna i er kommun/landsting/region? Visa upp det på vår konferens – tillsammans inspirerar vi varandra!
Platsen för varje utställare består av ett bord och plats för en roll-up eller liten skärm. Maila intresse och en kort beskrivning av ert projekt/aktivitet till Karin Lilja, karin.lilja@slv.se, senast den 16 oktober.
Skolkockar ger effekt
 |
| Kockkompetens i skolkök – ett bra sätt att främja bra matvanor! |
Ny spännande forskning i USA har utvärderat effekten av professionella skolkockar i skolköken och resultaten är tydliga – elever på skolor som anlitar en professionell kock ökar sin konsumtion av frukt och grönsaker. Extra bra effekt får de skolor som dessutom presenterar maten på ett smart sätt.
En studie gjordes i 14 grundskolor i USA 2011-2012. Totalt deltog ca 2600 elever i åldern 8-16 år. Interventionen pågick under 7 månader. Två skolorna anlitade en kock, fyra skolor förändrade sin servering, två skolor anlitade kock och förändrade sin servering (“smart servering”) medan sex skolor fungerade som kontrollskolor där inga förändringar gjordes.
Kockarna arbetade 2-3 dgar/vecka på skolan, utbildade måltidspersonalen och utvecklade nya goda recept. De nya recepten innehöll mer fullkorn, mer färska och frysta livsmedel, nyttigare fett och kryddor utan salt. Flera av recepten finns samlade här: http://www.projectbread.org/reusable-components/accordions/download-files/school-food-cookbook.pdf
Den ändrade serveringen, “smart servering” eller “choice architecture”, baseras på kunskaper inom beteendeforskning och marknadsföring. Den gick ut på att:
-
Servera grönsaker före den varma maten
-
Exponera frukt i snygga uppläggningsfat
- Erbjuda frukt vid kassan
- Skyltar som uppmuntrar till att välja frukt och grönsaker
- Placera osötad mjölk framför den sötade
Både skolorna med kock och de med “smart servering” ökade elevernas grönsaksportioner, allra bäst effekt hade skolorna med kockar samt skolorna med både kock och förändrad servering. Effekten kom inte genast utan först efter ett par månader.
Forskarna sammanfattar själva sina resultat med (vår egen översättning):
Skolor bör överväga både att samverka med kockar och att använda smart servering för att öka utbudet av frukt och grönsaker. Insatser för att förbättra smaken på skolmat med hjälp av professionella kockar borde prioriteras eftersom det var den enda metoden som även ökade konsumtionen. Denna effekt sågs efter att eleverna exponerats för den nya maten under sju månader. Det visar att skolor inte bör undvika nya, hälsosammare rätter även om de först möts med motstånd.
Här kan du läsa en sammanfattning (på engelska)
Referens: Effects of Choice Architecture and Chef-enhanced Meals on the selection and consumption of Healthier School Foods. A Randomized Clinical Trial. Jama Pediatrics, march 23 2015
Ny unik kartläggning av skolmat i EU
För första gången har skolmatspolicys i EU kartlagts. I en rapport som släpptes i juli 2014 kan man fördjupa sig vilka regler och riktlinjer som finns för skolmat i de 28 EU-länderna samt Norge och Schweiz. Kartläggningen genomfördes med en enkät och avslutades med en workshop där vi fanns med tillsammans med drygt 40 kollegor från andra europeiska länder.
Rapporten “Mapping of National School Food Policies across the EU28 plus Norway and Switzerland“ hittar du här:
https://ec.europa.eu/jrc/sites/default/files/lbna26651enn.pdf
Kartläggningen och workshopen visade att alla europeiska länder har policys för skolmåltider även om måltiderna inte ofta är kostnadsfria som i Sverige. Några fler resultat i korthet:
 |
| Länder med obligatoriska (orange) och frivilliga (blå) skolmatspolicys. (bild från rapporten) |
- Alla de 34 undersökta länderna hade policys för skolmat, i 18 länder var de obligatoriska och i 16 länder var de frivilliga (se karta till höger).
- Över 90% av policyerna för skollunch berörde råd om livsmedelsval, 70 % omfattade portionsstorlekar och 65 % inkluderade referensvärden för näringsämnen.
- 65-82 % uppmuntrade tillgång till vatten och begränsade eller förbjöd sötade drycker.
- De flesta länders skolmatspolicyer har som målsättning att förbättra barns matvanor, undervisning om hälsosam mat och livsstil och att minska övervikt och fetma bland barn.
- Godis och snacksutbudet begränsas i de flesta länders policyer, vissa tillåter dem ibland och andra har totalförbud.
- Ungefär hälften av länderna har någon form av regler kring utbudet i försäljningsautomater.
- Många har förbud mot marknadsföring av ohälsosam mat i skolan
I workshopen framkom att många länder upplever gemensamma utmaningar kring bland annat önskemål från elever och föräldrar på ett mer onyttigt utbud i skolan, upphandling av livsmedel och man önskar bättre bevis på att skolmat har positiva effekter på hälsa och skolprestation. Framgångsfaktorer som lyfts fram är samverkan och engagerade lärare och rektorer. Härligt nytänkande kommer från School Health Plan i Storbritannien (kolla filmen på http://www.schoolfoodplan.com/film/) där man tänkt nytt och långt. I deras 16-punkts program ingår kostnadsfri skolmat till alla elever mellan 7-9 år.
Ansvariga för kartläggningen är JRC (Joint Research Centre) – EU-kommissionens egen vetenskapsavdelning utanför Milano i Italien. De ger vetenskaplig och teknisk rådgivning och stöd huvudsakligen till beslutsfattare i de övriga avdelningarna av kommissionen. Folkhälsa och skolmat är ett nytt forskningsområde för JRC.
Rapporten och workshopen är en mycket viktig och intressant startpunkt. Det är förvånande att vi hittills inte utbytt mer erfarenheter på skolmatsområdet i Europa. I nästa steg vore det mycket intressant att följa upp hur det ser ut i verkligheten ute på skolorna i de olika länderna. Vi har mycket att lära från varandra och jag hoppas vi kan få till mer erfarenhetsutbyte kring skolmåltider i Europa – både i teori och praktik.
Skolor och elever sökes!
Hur mycket frukt och grönsaker äter barn och ungdomar i Sverige? Livsmedelsverket söker nyfikna skolelever som vill vara forskningsassistenter för en dag och ta reda på det. Deltagarna ska under en dag anteckna hur mycket frukt och grönsaker de äter, både i skolan och hemma. Eleverna får delta i riktig forskning samtidigt som de lär de sig mer om vad maten innehåller och hur den påverkar hälsan.
Eleverna kommer under en dag att registrera hur mycket frukt och grönsaker de äter, både i skolan och hemma. Varje klass kommer därtill att dokumentera – i ord och bild – hur serveringen av grönsaker ser ut i skolrestaurangen.
Uppmuntra gärna skolorna i ditt kontaktnät att vara med då detta ger viktig kunskap om barn och ungdomars matvanor och hur skolmåltiden kan påverka.
Läs mer och anmäl här:http://forskarfredag.se/gronsaksforsoket/
