Nu sätter Livsmedelsverket igång arbetet med att ta fram en nationell modell för minskat matsvinn. Tanken är att ge handfast stöd om hur man kan arbeta för att slänga mindre mat, så att inte varje kommun, landsting eller region själv behöver uppfinna hjulet.
Dags att rita kartan över matsvinnet i offentliga kök
Nu börjar vi närma oss premiären för Livsmedelsverkets kartläggning av matsvinn i offentliga måltidsverksamheter. Det ska bli spännande (skräckblandad förtjusning) att för första gången rita en mer heltäckande karta över hur mycket mat som slängs! Senast matsvinnssiffror samlades in nationellt från offentliga verksamheter var 2014, omfattningen var då mindre och gjordes av Naturvårdsverket.
Specialkoster i förskola och skola – vi levererar både svar och luckor
Frågorna om specialkoster i skola och förskola kommer i ständig ström till oss på Kompetenscentrum. Både från er ute i verksamheterna och på sistone även från media. Här har vi sammanfattat de svar vi har idag och även de luckor som vi identifierat på området.
Grundkosterna inom vård och omsorg ersätts med nya rekommendationer
Under 2016 arbetade Livsmedelsverket och Socialstyrelsen tillsammans för att se över rådande rekommendationer och hitta bra sätt att fördela ansvaret för måltids- och nutritionsfrågor inom vård och omsorg. Ett resultat är att rekommendationen om tre grundkoster (SNR-, A- och E-kost) nu tas bort. Grundkosterna ersätts med uppdaterade rekommendationer som utgår ifrån den senaste upplagan av Nordiska näringsrekommendationer (NNR 2012). Samtidigt blir ansvarsfördelningen mellan Livsmedelsverket och Socialstyrelsen tydligare.
En bra måltid
Vi är stolta och glada över att vår modell för att beskriva måltidskvalitet i form av ett pussel är så uppskattad och används av många. Det visar de utvärderingar som gjorts om vad vi gjort i projektet.
Vi har ofta kallat pusslet för måltidspusslet utan någon djupare eftertanke. Nu har vi fått information att ordet Måltidspusslet är varumärkesskyddat av ett företag. Vi ber om ursäkt och har tagit bort ordet från våra material och från webben.
Vi kommer däremot fortsätta att använda bilden av pusslet för att beskriva hur en bra måltid ska vara.
Dialogmöte kring kostrekommendationerna
Den 27 maj träffade vi representanter från Dietisternas riksförbund, Kost och Näring, HFS-nätverket (Hälsofrämjande sjukhus) och Livsmedelsakademin för en inledande diskussion kring behov av förändrade kostrekommendationer för sjukhus och äldreomsorg med utgångspunkt från NNR 2012. På mötet saknades tyvärr representation från Socialstyrelsen som även de fått en inbjudan.
Vi hade livliga diskussioner kring om något behöver ändras, vad som i så fall ska ändras, hur det ska ändras och vem som ska göra det.
Alla var rörande överens om att ett omtag behövs, inte bara en anpassning till nya referensvärden från NNR. Vi ser mötet den 27 maj som starten på detta viktiga och spännande arbete. Vi i kompetenscentret har nu bollen att driva frågan vidare, nästa steg är att involvera Socialstyrelsen
I väntan på något faktiskt resultat från detta arbete så rekommenderar vi att man fortsättningsvis utgår från de riktlinjer som används idag.
Med på mötet var: Kost & Näring: Karin Henningsson och Marita Westerlund, DRF: Carin Andersson, Barbro Karelius och Ylva Orrevall. Livsmedelsakademin: Maria Biörklund Helgesson. HFS: Susanne Ask, Eva-Lena Eliasson, Kristina Sjöholm och Anna Stubbendorf som saknas på bilden. Livsmedelsverket: Inger Stevén, Eva Sundberg, samt Anna-Karin Quetel som tog bilden.
Ett pussel för en bra måltid
Vad är en bra måltid? Det är en fråga som vi som jobbar med måltider behöver ha ett svar på. Ofta säger vi att en måltid är mer än det som finns på tallriken. Men vad innebär det? Hur ska en bra måltid beskrivas?
Vi har tagit fram en modell som hjälp. Den har mottagits mycket positivt och kan fungera att utgå ifrån när måltidsfrågorna ska diskuteras ur olika aspekter. Vi har använt den för att diskutera måltiden ur ett heltidsperspektiv med bland andra upphandlare av livsmedel/måltidstjänster, måltidspersonal, anhöriga, föräldrar och politiker.
Modellen är ett enkelt pussel med sex olika bitar, som alla är viktiga för att matgästerna ska må bra av maten och känna matglädje. Vissa områden i modellen finns det lagkrav på som säker och näringsriktig i skolan. Med hållbar menas måltider som tar hänsyn till miljö och klimat. Områdena god och trivsam är viktiga för att maten och måltiden ska komma matgästen tillgodo. Med integrerad menas att måltiden tas tillvara som en resurs under skoldagen eller i omsorgen
Läs mer om pusslet och de olika bitarna här
Vad är ”mat lagad från grunden” i storköksvärlden?
Kan storkök laga mat från grunden precis som lyxkrogen och hemmakocken? Vad innebär i så fall begreppet i dessa sammanhang? Kan man till exempel använda hackade, skalade och konserverade råvaror och ändå påstå att man lagar mat från grunden? Det är en fråga som diskuteras i många kommuner och landsting just nu.
Vi har tagit fram ett förslag på tolkning av vad begreppet ”mat lagad från grunden” innebär för er i storköksbranschen. Syftet är att underlätta för kommuner och landsting att bestämma ambitionsnivån – utifrån sina egna förutsättningar – när det gäller att laga mat från grunden.
Till vår hjälp har vi haft några representanter för storköksbranschen. Gruppen träffades första gången på GastroNord-mässan i Stockholm för att påbörja arbetet med detta. Vi var rörande överens om att det inte finns något ”rätt eller fel” och att man måste vara ödmjuk inför att alla inte klarar av att laga allt från grunden.
I arbetet har vi också hämtat inspiration från ett arbete som genomförts av Kost- och transportservice i Katrineholms kommun.
Läs om resultatet av gruppens arbete på Livsmedelsverkets webbplats.
Svårgreppbara begrepp
Bland alla begrepp vi rör oss med i branschen är nog de som rör närproducerad, lokal och regional mat de svåraste att komma överens om vad de egentligen innebär. Undrar om det ens är möjligt?!
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, driver ett projekt på det här temat. Igår var jag med på projektets halvtidskonferens här i Uppsala. En bra eftermiddag då begreppen, eller åtminstone problematiken kring begreppen, tydliggjordes.
 |
| Ingela Hallberg, SLU ledde diskussionen |
Forskning visar att det finns en mångfald av perspektiv, motiv och argument för och emot lokal mat. De skiljer sig också åt mellan olika världsdelar, länder och politiska sammanhang.
Alla argument för och emot lokal mat är inte nödvändigtvis byggda på fakta, snarare på enskilda individers och organisationers föreställningar om vad lokal mat är. Många associerar lokal mat med småskalig produktion, ekologiska varor, hantverksmässig produktion och/eller främjande av lokala mattraditioner.
Men oavsett vad forskningen visar är många konsumenter intresserade av lokal mat av olika skäl. Det påverkar förstås också arbetet med de offentliga måltiderna. Många kostchefer i kommuner och landsting efterfrågar stöd och riktlinjer kring detta för att underlätta i arbetet. Som ni förstår är det inte helt lätt för oss att leva upp till de förväntningarna!
Fortsättning följer…
