Vi träffas digitalt under en måndagseftermiddag i maj. Ett tiotal representanter från Sveriges elev- och ungdomsorganisationer och en handfull myndighetsrepresentanter från Skolinspektionen, Skolverket och Livsmedelsverket – för att prata om ungas förutsättningar att äta hållbart och hälsosamt i vardagen. Utgångspunkten är den kartläggning om matutbudet i ungas vardag som Livsmedelsverket publicerade tidigare under våren. Nu vill vi veta hur de unga ser på den mat som erbjuds i skolan och det som finns tillgängligt resten av dagen.

Hållbart utbud i vardagen – en fråga om tillgänglighet och pris

Att det är bra mat i skolrestaurangen råder det inget tvekan om.  Många känner igen sig i rapportens resultat och uppger att de har bra lunch i skolan. Men det är klart – favoriträtten serveras inte varje dag och då är det flera som istället köper något ätbart i skolkafeterian eller i matbutiken i närheten av skolan. En styrelseledamot från Sveriges elevråd säger stolt att hans skola faktiskt har Sveriges bästa skolmat. Trots det går även han ibland och köper läsk i butiken intill skolan.

“Då köper man en läsk för det är billigt, att köpa en macka eller något nyttigt som man blir mätt av kostar för mycket”

“I skolkafeterian finns främst bakverk och läsk, inget urval om man är hungrig”

Flera reflekterar över att hälsosamma alternativ i kafeterian eller i matbutiken är dyrare än skräpmat och läsk. Att det enbart erbjuds gratis frukt (utöver lunchen) på en av tio skolor är en ny insikt för flera och något de tycker är konstigt.

“Om jag måste välja en grej är det att alla åtminstone borde få en frukt i skolan”, säger en högstadiekille framför skärmen i sitt “hemmakontor” någonstans i Sverige.

Vad gör att maten hamnar i magen?

Att det inte bara handlar om vad som ligger på tallriken blir väldigt tydligt. Att måltidsmiljön är jätteviktig bekräftas flera gånger om – både att borden är avtorkade och att det är rent och fräscht. Men även ljudnivån lyfts och bemötandet från måltidspersonalen. Att de unga lyfter bemötandet från måltidspersonalen som något viktigt, bekräftar att bemötandet verkligen märks gör skillnad för måltidsupplevelsen. De lyfter några exempel som skulle förbättra måltidssituationen:

  • Längre lunch för att minska stressen
  • Schemaläggning av skollunchen så att den blir en självklar del av skoldagen
  • Bättre logistik i skolrestaurangen för minskad köbildning
  • Elevernas möjlighet att påverka – det eleverna försöker säga når inte alltid fram.

Elevinflytande – en demokratifråga

Enligt rapporten är det få elever som har möjlighet att tycka till om maten. På en femtedel av skolorna kan elever föra direkt dialog med måltidspersonalen och bara 5 procent av eleverna anger att de får chans att påverka skollunchen.

Den bilden bekräftas av ungdomsrepresentanterna som upplever att vuxna i maktposition har förutfattade meningar om unga, som att de inte kan fatta bra beslut för sig själva. Att planera en näringsriktig måltid görs bäst av den som har kompetens menar de, men det hindrar inte att lyssna och ta till sig de ungas idéer och att ta hand om kärnan i det eleverna uttrycker. Och de vill träffa de som beslutar om och de som tillagar maten, ofta.

“Man behöver inte tänka att idéerna ska implementeras rakt av. Om någon säger att den vegetariska maten ska tas bort så kanske det är för att den vegetariska maten inte är tillräckligt god, inte nödvändigtvis för att vi vill äta mindre vegetariskt.”

“När elever involveras brukar det bara handla om vilka rätter som ska serveras eller inte. Samtalen behöver breddas till att även handla om allt runtomkring. Hur tas man emot när man kommer till matsalen, hur skapar man bättre stämning och matro?”

“Det borde finnas riktlinjer för hur rektorerna kan arbeta med måltidsfrågorna på ett bättre sätt och lyfta diskussionerna och involvera eleverna i dem.”

Vilka förändringar vill de unga se?

På frågan om vad de vill att skolan ska göra annorlunda kommer skarpa reflektioner:

  • Låt elever få ge förslag och få mer inflytande över skolmaten.
  • Fler alternativ för att öka valmöjligheterna för elever och personal.
  • Fler studiebesök till bondgårdar, låt det ingå i hem- och konsumentkunskapen.
  • Att frukt finns tillgängligt varje dag är jätteviktigt.
  • Mer reglering av alla måltider, inte bara lunchen. Att utbud av mat är likvärdigt och inte en kostnadsfråga.
  • Den vegetariska maten behöver blir bättre, men det är bra att den finns!

En mycket spännande eftermiddag går mot sitt slut och vi som haft förmånen att lyssna på dessa kloka ungdomar har fått nya och viktiga perspektiv. Låt oss fortsätta att lyssna – och att göra. Tillsammans kan vi skapa bättre förutsättningar för unga att göra hållbara val. Hur ser matutbudet ut för unga i dina kommun?

Länk till rapporten Matutbudet i ungdomars vardag – Kartläggning av utbudet på och omkring ett nationellt urval av högstadie- och gymnasieskolor