Äntligen ny forskning på äldreområdet – det är välkommet! Vi har läst en ny avhandling från Örebro, som kommit fram till att ett stort mål mat gav de äldre i studien mer energi och protein än de fick från småätande. Det är intressanta resultat, men när vi ser den i ljuset av tidigare forskning och erfarenheter är vår slutsats att äldreomsorgen fortsatt behöver erbjuda flera näringstäta små planerade måltider fördelade över dygnet till äldre. En enda stor måltid kan sällan stå för hela dygnets intag.

Vi har de senaste veckorna fått frågor om hur vi ställer oss till en ny avhandling från Örebro universitet som undersökte hur äldre i studien fördelade sin mat över dygnet. Generellt brukar inte en enskild studie ge anledning att förändra råd och rekommendationer, eftersom de baseras på en helhetsbedömning av ett större forskningsunderlag. Men vi tar självklart till oss ny forskning och blev förstås nyfikna på den nya studien, då forskning på måltider för äldre är sällsynt och välkommet. Avhandlingen heter Nutritional status in a functional perspective: A study in a cohort of older people in home health care av Stina Engelheart.

Studien är en tvärsnittsstudie med 60 deltagare där energi- och proteinintaget uppskattats baserat på en 24-timmars kostintervju. Det är alltså en ögonblicksbild av matintaget det senaste dygnet. Det är spännande att läsa resultaten och intressant att se beskrivningen av hur intaget ser ut, där ett stort mål mat gav mer energi och protein än småätande. Vi ser även att studien bekräftar tidigare resultat att många äldre får i sig för lite mat. Studieresultaten visar dock inte vad som är bäst för energi- och näringsintaget och kan inte ensam användas som underlag för råd om hur äldre bäst får i sig tillräckligt med energi och näring.  En intressant iakttagelse är att studien inte kunde hitta något samband mellan aptit och energi- eller proteinintag. 

De äldre personerna i Örebrostudien åt för lite

Medianintaget av energi för de äldre personer som ingick i analysen var 1 388 kcal per dag, energi per kilo kroppsvikt var 21,5 kcal (baserad på 53 deltagare). I Socialstyrelsens kunskapsstöd Att förebygga och behandla undernäring konstateras att personer som riskerar att utveckla undernäring, eller redan är undernärda, generellt har ett energibehov på 25–35 kcal/kg kroppsvikt och dag, i vissa fall är det ännu högre.

Vi vet även av tidigare forskning att om man får i sig mindre mat än det som motsvarar 1 500 kcal om dagen, är det svårt att få i sig all den näring som kroppen behöver. I de Nationella riktlinjerna för måltiden i äldreomsorgen skriver vi att drygt 2 000 kcal* (9MJ) är ett riktmärke för planering av heldygnsmat för äldre i omsorg (*även om behovet varierar stort).

Matkasse-försök

Projektet Nollvision för undernäring hos äldre initierade under 2020 ett försök med hemleverans av behovsanpassade matkassar för hela dygnet. Detta som en del i att testa Livsmedelverkets nationella riktlinjer för måltider i äldreomsorgen, där vi pekar på behovet av flera små måltider för att kunna komma upp i adekvat näringsintag. Försöket pågick under sex veckor i Kävlinge i Skåne och Enskede-Årsta-Vantör i Stockholm. Huvudmåltider och mellanmål i matkasseförsöket innehöll god och vällagad mat med cirka 2 000 kcal om dagen. En lärdom av försöket är att många äldre hade svårt att gå från hur de ätit tidigare till att plötsligt äta så mycket mat. De blev sällan hungriga inför nästa måltid och mycket mat blev kvar på tallriken. Inför hösten ska konceptet testas på minder sköra äldre i ordinärt boende, det blir spännande att se hur det faller ut.

Individuella anpassningar är A och O

Tidigare forskningsunderlag, belyst nu via Stina Engelhearts forskning och det lilla matkasseförsöket, samt erfarenheter vi fångat upp från olika verksamheter genom åren, visar att det är en stor utmaning att stötta äldre personer att äta så mycket mat som de på pappret behöver. Vi arbetar mot naturen här, mot tidig mättnad, minskad törst och hunger, smakförändringar och sämre tandstatus, och så klart även vanligt förekommande ensamhet, nedstämdhet med mera, som även detta påverkar matintaget.

Antalet måltider och hur de fördelas måste få utgå från en individuell anpassning, det viktigaste är att komma upp i relevanta mängder mat över hela dygnet. Ett större mål särskilt under festliga förhållanden med förrätt, varmrätt och efterrätt är självklart ett bra och trevligt sätt att äta mat, men kan inte stå för hela dygnets intag. Ett bra sätt att få i sig all den näring som behövs är att äta fler näringstäta små måltider när portionsstorlekarna av olika anledningar minskar samt att ha en plan för hur de kan fördelas över dygnet.

Vi ser fram emot vidare forskning på området.

Livsmedelsverkets riktlinjer och råd, som tar upp vikten av individanpassning samt vikten av att se till hela dygnets intag, står sig alltså. Läs mer i Livsmedelsverkets Nationella riktlinjer för måltider i äldreomsorgen och Råd för äldre med minskad aptit.

Nationella riktlinjer för måltider i äldreomsorgen (livsmedelsverket.se)

Äldre – råd om bra mat (livsmedelsverket.se)