Lokala beslutsfattare är nyckelpersoner för att utveckla de offentliga måltiderna. Men de behöver en helhetsbild och hårda fakta för att kunna fatta beslut som lyfter måltidsfrågorna. Det visar en ny intervjuundersökning.

Beslutsfattarundersökning publicerad

Beslutsfattare i kommuner och regioner anser att måltiderna i vård, skola och omsorg är viktiga för att förbättra resultaten i kärnverksamheten och för att nå övergripande hållbarhetsmål. Men upplever samtidigt att de ofta saknar den helhetssyn som krävs för att utveckla måltiderna. De engagerar sig istället i enskilda sakfrågor, till exempel var maten tillagas eller andelen ekologiskt. Det visar en intervjuundersökning med politiker och höga chefer i kommuner och regioner som undersökningsföretaget Ipsos genomfört på uppdrag av Livsmedelsverket.

Efterfrågar fakta om styrning och ekonomi

Generellt finns ett engagemang kring måltiderna och en vilja att erbjuda hög kvalitet, men i slutändan är det de ekonomin som styr. För att politiker och chefer ska våga satsa på måltiderna vill de därför ha mer fakta om styrning och ekonomi – vilka framgångsfaktorerna är och vad kan man vinna i ekonomiska termer. Men även kring hur sådana ”hårda” värden kan kopplas till större samhällsfrågor som hållbarhet, folkhälsa och jämlikhet.

– Det här har vi tagit fasta på. Livsmedelsverket genomför nu en samhällsekonomisk analys för att kunna erbjuda beslutsfattare mer kunskap om hur de offentliga måltiderna kan främja bland annat en hållbar livsmedelskonsumtion för hälsan och miljön, skolprestationer och det lokala näringslivet. Och vi fortsätter vårt arbete med nationella kartläggningar som möjliggör jämförelser kommuner emellan.

Emelie Eriksson, projektledare på Livsmedelsverket

Få sätter mål för måltidernas påverkan på hälsan

Måltider i vård, skola och omsorg har stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling, inte bara miljömässigt utan även socialt, hälsomässigt och ekonomiskt. Bra offentliga måltider kan bidra till att främja goda matvanor och motverka ohälsa. De kan även vara en källa till glädje och god livskvalitet.

Flera av intervjupersonerna nämner att måltiderna är viktiga ur ett folkhälsoperspektiv. Ändå säger ingen av de intervjuade att de följer upp hur måltiderna bidrar till hälsa eller sociala aspekter. Däremot följer man upp måltiderna kopplat till ekonomi och miljö. De flesta nämner att de fokuserar på mer kortsiktiga mål som matgästernas nöjdhet. Det är tydligt att det som görs på nationell nivå är styrande på lokal nivå. För att se fler lokala mål kring folkhälsa behöver det också finnas konkreta nationella mål.

Grund för fortsatt utvecklingsarbete

Beslutsfattarundersökningen utgör en viktig grund för fortsatt arbete med offentliga måltider inom Livsmedelsverket. Resultaten kommer att användas för att från nationellt håll fortsätta stötta och driva en utveckling mot en mer hållbar konsumtion i offentliga matmiljöer.

Hur kan du stötta lokalpolitiker att ta beslut som lyfter de offentliga måltiderna? Vilka beslut krävs för att måltiderna ska bidra till både miljön och folkhälsan?

Länk till rapporten Hur ser beslutsfattare på de offentliga måltiderna?