Lunchen på högstadier och gymnasier är ofta bra, i övrigt är det skiftande kvalitet på matutbudet i ungdomars närmiljö. För lite frukt utöver skollunchen och för mycket godis, läsk och kakor i skolkafeterian. Det finns en del kvar att göra för att unga ska kunna äta bra, både för hälsan och för miljön, under hela skoldagen.

Lätt att välja rätt?

Ja, den frågan ville vi besvara när vi gjorde kartläggningen av matmiljöerna i och runt omkring landets skolor för att se vilken möjlighet unga har att välja hållbar och hälsosam mat. Förra veckan publicerades rapporten Matutbud i ungas vardag kartläggning av utbudet på och omkring ett nationellt urval av högstadie- och gymnasieskolor. 

Skollagens krav når inte bortom lunchen

Vad säger resultaten då? Jo, lunchen är ofta bra både på högstadiet och på gymnasiet. Utbudet i kafeteriorna domineras däremot ofta av sötsaker och snacks, särskilt på gymnasiet. Drygt hälften av landets högstadieskolor har en kafeteria, en tredjedel av dem erbjuder sötsaker och snacks minst en gång i veckan, en femtedel gör det i stort sett dagligen. På gymnasiet har sju av tio skolor en kafeteria, merparten erbjuder sötsaker och snacks i stort sett dagligen. De flesta kafeterior drivs i skolans regi.

Vi behöver reda ut i vilken mån kraven på näringsriktiga skolmåltider även gäller mat som erbjuds utöver skollunchen. Livsmedelsverket har därför startat en dialog med Skolverket och Skolinspektion och ska även lyssna in Sveriges Elevkårer. Men vi hoppas att resultaten redan nu väcker tankarna på hur ett mer hållbart utbud skulle kunna se ut. Vad vill eleverna ha och hur ser det ut bland skolkafeteriorna i din kommun?

Sällan frukt utöver skollunchen

Det är ovanligt att skolor erbjuder frukt, utöver den som kan finnas vid lunchen. Bara drygt var tionde högstadieskola och gymnasieskola gör det. Nära hälften av högstadieskolorna uppmuntrar elever att själva ta med frukt till skolan och var fjärde gymnasieskola – trots att skolan ska vara avgiftsfri och alla inte har möjlighet att ta med frukt.

Ett sätt att underlätta för skolorna att erbjuda frukt är att Sverige ansluter sig till EU:s så kallade skolfruktsprogram. EU:s skolfruktstöd har funnits sedan 2008 och erbjuder ekonomisk ersättning till skolor som delar ut och undervisar kring grönsaker och frukt under skoltid. Hittills har Sverige avstått från att vara med i programmet, som enda EU-land.

Oftare frukost till socioekonomiskt svagare elever

I snitt erbjuder var fjärde högstadieskola och var tredje gymnasieskola frukost till alla eller vissa elever. Det är vanligare på högstadieskolor där det går elever med sämre socioekonomiska förutsättningar (38 procent) än på skolor där eleverna har bättre förutsättningar (17 procent). Det varierar om frukosten är kostnadsfri för eleven eller inte.

För elever med sämre förutsättningar att äta frukost hemma är det sannolikt ett värdefullt inslag att kunna få frukost eller en frukt till mellanmål. Samtidigt en ekonomisk utmaning för kommunerna att erbjuda kostnadsfri frukost. Frågan är bara vad en hungrig elev kostar?

Förändring krävs för en hållbar konsumtion

Mål 12 i “världens viktigaste att-göra-lista”, Agenda 2030, handlar om att nå en hållbar konsumtion. En omställning till en hållbar konsumtion är nödvändigt för att minska vår negativa påverkan på klimat, miljö och människors hälsa. Och på tal om hälsa – visste du att matvanor är den nästa största riskfaktorn för ohälsa och förtida död i Sverige? Det är vi vuxna som styr våra barns möjligheter att välja hållbar mat – det är dags att ta ansvar för det så att våra barn och unga får bättre förutsättningar till ett bra och friskt liv.

Länk till rapporten Matutbud i ungas vardag kartläggning av utbudet på och omkring ett nationellt urval av högstadie- och gymnasieskolor

Länk till Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider i skolan