Mindre hälsosamt måltidsutbud och stängda seniorrestauranger, men också ökad krisberedskapsförmåga och samarbete över gränser. Coronapandemin beskrivs ha haft både positiv och negativ påverkan på måltidsverksamheter i skola, vård och omsorg. Det framkommer i en mindre kvalitativ kartläggning som gjorts av Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket.

Varje dag serveras 3 miljoner offentliga måltider i Sverige – i förskolan, skolan, äldreomsorgen och på sjukhus. Coronapandemin har ställt krav på snabba omställningar för att säkra kökens livsmedelstillgång, hantera sjukfrånvaro bland personalen och förhindra trängsel i restaurangerna i vård, skola och omsorg.

Förändringar som kan påverka folkhälsan

Bufféer och salladsbord i skolor och förskolor har många gånger minskats eller tagits bort för att minska köbildning och hantera sjukfrånvaro i personalen. Det kan leda till negativa effekter på barnens hälsa. För barn från socioekonomiskt sårbara familjer är skollunchen särskilt viktig och bidrar till att utjämna skillnader i matvanor och hälsa.

SVT Nyheter har intervjuat Livsmedelsverkets Ulrika Backlund om konsekvenserna av ett begränsat utbud i skolrestaurangen. Hör vad hon säger och vad eleverna själva tycker om förändringarna, i SVT:s reportage. Stora förändringar i skolmaten under coronaåret | SVT Nyheter

Grundskolor som nu har undervisning på distans har skyldighet att fortsätta erbjuda lunch. Här ser vi att det finns smarta lösningar att inspireras av från gymnasieskolorna, säger Anna-Karin Quetel vid Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, Livsmedelsverket.

Risker inom äldreomsorgen

Även måltiderna i äldreomsorgen har påverkats negativt. Stängda seniorrestauranger riskerar att öka ensamheten bland äldre som bor hemma, och därmed risken för undernäring.

Det är svåra avvägningar där risken för smittspridning måste vägas mot andra negativa effekter på äldres hälsa. Ensamhet var ett stort bekymmer hos många äldre redan före pandemin och nu är behovet av nya lösningar än större, säger Anna-Karin Quetel.

Ökad krisberedskapsförmåga i offentliga kök

Pandemin har tydliggjort de offentliga kökens samhällsviktiga roll. En del kommuner uppger att de fått möjlighet att testa, uppdatera och utveckla befintliga beredskapsplaner. Andra har identifierat brister och utvecklingsområden i beredskapen för måltiderna. Som ett stöd i utvecklingen tar Livsmedelsverket fram en beredskapshandbok riktad till kommunala och regionala måltidsorganisationer.

Om undersökningen

Verksamheter i 25 kommuner och 4 regioner i landet har beskrivit hur de offentliga måltidsverksamheterna påverkats av och hanterat pandemin. Det finns en stor spridning i verksamhetstyper och kvalitativ metod har används. Resultaten ska ses som exempel på hur de offentliga måltiderna i Sverige påverkats av covid-19-pandemin. Materialet är inte representativt för landet i stort.

Länkar

Länk till rapporten S2021 nr 01- Covid-19-pandemin och offentliga måltidsverksamheter i vård, skola och omsorg – en kvalitativ studie av organisatoriska erfarenheter från ett trettiotal verksamheter sommaren 2020

Mer om Krisberedskap för offentliga kök 

Pressmeddelande: Både utveckling och försämring av de offentliga måltiderna till följd av coronapandemin (livsmedelsverket.se)