Det finns ett stort intresse och engagemang för äldreomsorgens måltider i Södertälje kommun just nu. I kommunens mål och budget för år 2020 – 2023 är ”värdigt åldrande” ett av de prioriterade områdena, där mat och måltider för äldre ingår.

Södertäljes plan för bättre måltider i äldreomsorgen.

Som ett led i kommunens satsning på äldreomsorgen, inleddes hösten 2019 ett systematiskt utvecklingsarbete för att förbättra mat- och måltider för cirka 550 brukare på tio vård- och omsorgsboenden för äldre (VoB) och ca 145 brukare på kommunens dagverksamheter.

Arbetet drivs som ett linjearbete i ordinarie verksamhet, men styrs i projektform med en projektledare som stödjer, samordnar, processleder och följer upp. I samarbete med kommunens dietist som bidrar med ämneskunskap och -kompetens i utvecklingen av nya strukturer och rutiner för mat- och måltider i samarbete med chefer och omsorgspersonal.

Målgruppen äldre på vård- och omsorgsboende i förändring

Projektets målgrupp, äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden, är både äldre, sjukare och i större utsträckning undernärda idag än för bara ett tiotal år sedan. Inom äldreomsorgens verksamheter är därför god och näringsrik mat som stimulerar aptiten viktigare nu än någonsin tidigare. En allt större andel av de boende har också en annan kulturell mattradition än den svenska, vilket kräver flexibilitet och nytänkande vid måltidsplanering. Vidare har en allt större andel av de äldre kognitiv svikt eller demenssjukdom, vilket ställer särskilda krav på anpassning av måltidsrutiner, mat och måltidsmiljö.

Projekt- och effektmål

Utvecklingsarbetet utgår ifrån projektmålen dels att minska nattfastan och risken för undernäring, samt att skapa förutsättningar för en trivsam måltidsmiljö för förbättrad hälsa och livskvalitet hos de äldre.  

Projektets effektmål, som mäts regelbundet för att påvisa nyttan av utvecklingsarbetet, är:

  • Minska undernäringen
  • Förbättrad måltidstillfredsställelse
  • Minskad förekomst av trycksår
  • Minskad förekomst av fall

Identifierade utmaningar

Projektet inleddes med en kartläggning av måltidskedjan, från matproduktion till servering av måltiderna. De brister som identifierades var:

  • Bristande kvalitetssäkring av måltidskedjan – struktur för uppföljning, hantering, uppvärmning och servering av den kylda maten som levereras från produktionsköken saknades.
  • Många klagomål på maten.
  • Inga krav på kunskap, erfarenhet eller intresse av mat och måltider ställs vid rekrytering av omvårdnadspersonal.
  • Enhetlig köksintroduktion för nyanställda saknas.
  • Måltidssituationen är otillfredsställande på vissa avdelningar.
  • Måltidsanpassningen för brukare med demenssjukdom är generellt otillräcklig.
  • Brist på kunskap om vikten av att arbeta förebyggande mot undernäring.
  • Brist på kompetens bland cheferna om implementering av nya arbetssätt.

Aktiviteter och resultat

Erfarenheterna från 2019 finns sammanfattade i en rapport.

Projektet har hittills bidragit till en ökad medvetenhet om matens och måltidssituationens betydelse för äldres hälsa och välbefinnande samt ökad förståelse bland chefer och personalför att det är verksamheten som ansvarar för utvecklingen.

Ett antal nya rutiner och egenkontroll som mätning, sammanställning, och uppföljning av nattfastan har implementerats i verksamheterna. Sedan ett år tillbaka görs även måltidsobservationer regelbundet för att följa i vilken utsträckning måltidsrutiner efterlevs. Detta har bidragit till en förbättrad förståelsen för vikten av en god måltidsmiljö och som ett resultat har flera lokala initiativ till förbättringsåtgärder tagits.

Fyra mätningar av nattfastan har genomförts sedan projektet startade. Resultatet har endast förbättrats marginellt från 13 timmar till 12,5 timmar men målet är att nå Socialstyrelsens rekommendation på11 timmar. För att minska nattfastan ytterligare behövs framförallt en jämnare fördelning av måltiderna över dygnets vakna timmar. Ett fleximål har introducerats för att underlätta serveringen av måltider utanför ordinarie mattider som nattmål och förfrukost. Det är ett lättuggat och proteinrikt mellanmål som levereras från produktionsköket och är tänkt att serveras när den äldre så behöver eller önskar.

För de brukare som inte tycker om dagens lunch- och middagsrätter har produktionsköket kompletterat med en ”sortimentslåda”.  Den innehåller olika frysta rätter för att underlätta anpassning av maten utifrån den enskildes preferenser och behov. Det görs också ett flertal insatser för att skapa en mer matkulturellt flexibel meny och förbättra kommunikationen med produktionsköken.

Flera instruktionsfilmer har tagits fram, bland annat för mätning av nattfastan.

Kommunens dietist har producerat ett flertal instruktions- och utbildningsfilmer för att på ett enkelt sätt kunna delge fördjupad kunskap och kompetens inom områdena mat, måltider och undernäring till personal och chefer. Det slutgiltiga resultatet av dessa aktiviteter har vi inte sett ännu, men vi rapporterar mer om det vid ett senare tillfälle.

Foto från ett uppföljningsbesök på Artursbergs vård- och omsorgsboende i Södertälje. Två gånger per år besöks alla VoB för att stämma av hur nattfastan och måltidssituationen har utvecklats.

Fortsättning följer!

Vi kommer att följa arbetet i Södertälje med spänning! Redan nu utgör det en viktig förebild för hur arbetet med mat, måltider och nutrition i kommunen kan stärkas. Något som många vinner på!

Vill du veta mer, bolla tankar och erfarenheter? Kontakta projektledare Cecilia Löfgren eller dietist Stina Franzén!

Vill du veta mer om måltider i äldreomsorgen? Ta del av myndighetens riktlinjer och vetenskapliga underlag på Livsmedelsverkets webbplats: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/maltider-i-vard-skola-och-omsorg/aldreomsorg