Skolmaten har stor betydelse för hur mycket grönsaker och näring ungdomar i Sverige får i sig. Och särskilt viktig är den för socioekonomiskt utsatta ungdomar, som inte äter så bra hemma. Samtidigt äter många för lite mat i skolan och alla äter inte heller skollunch varje dag. Det visar en ny studie av skolmatens betydelse för ungdomars matvanor. Kanske särskilt relevant i dagar då skolor riskerar att hållas stängda på grund av coronapandemin.

Riksmaten ungdom – en stor undersökning av ungdomars matvanor

Den nationella matvaneundersökningen Riksmaten Ungdom genomfördes 2016-17. Totalt deltog drygt 3 000 ungdomar i årskurs 5, 8 och årskurs 2 på gymnasiet. Ungdomarna registrerade vad de åt och drack och besvarade en enkät om levnadsvanor. De övergripande resultaten visar att:

  • Ungdomar äter för lite frukt och grönt (ca 150 g/dag vilket är ungefär hälften av rekommendationen). Endast en av tio unga når upp till den rekommenderade mängden 500 g grönsaker och frukt per dag.
  • Ungdomar äter för mycket rött kött och chark. I genomsnitt äter alla utom tjejerna på gymnasiet mer rött kött och chark än den rekommenderade maxgränsen på 500 g/vecka (ca 70 g/dag).
  • Killarna äter mer kött ju äldre de är. På gymnasiet äter de dubbelt så mycket som tjejerna, i genomsnitt 140 gram per dag jämfört med drygt 70 gram.
  • Ungdomar får tillräckligt med vitaminer och mineraler, utom tonårstjejer där var tredje har tecken på järnbrist

Läs mer om undersökningen och resultaten på Livsmedelsverkets webbplats: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad-och-matvanor/matvanor—undersokningar/riksmaten-ungdom

Ny djupdykning på skollunchen

Nu har forskare grävt djupare i materialet och tittat på skollunchens betydelse för ungas näringsintag och skillnader mellan olika socioekonomiska grupper. Den visar att:

  • De flesta elever äter lunch i skolan, och de äter bättre där än under resten dagen.
  • Skollunchen innehåller större andel näringsämnen än det ungdomarna äter utanför skolan. Till exempel bidrar skollunchen med mer D-vitamin, fibrer och folat än övrig mat.
  • I genomsnitt kommer knappt en fjärdedel av ungdomarnas kalorier från lunchen i skolan, vilket är lite lägre än rekommenderade 30 procent.
  • Skollunchen ger ungefär hälften av ungdomarnas dagliga grönsaksintag (65-69 g/lunch), två tredjedelar av dagligt fiskintag (14-28 g/lunch) och en tredjedel av dagligt intag av rött och processat kött (19-36 g/lunch).
  • Pojkar äter mer av skollunchen än flickor i både årskurs 5 och 8. De äter framförallt mer rött kött, processat kött och fisk än flickorna. Pojkar och flickor äter ungefär lika många gram grönsaker vid lunchen men för flickorna utgör grönsakerna en större andel eftersom de äter mindre av annat.
  • Ungdomar vars föräldrar har kortare utbildning äter generellt mindre mängd grönsaker än elever vars föräldrar har längre utbildning, men i skolan äter grupperna ungefär lika mycket grönsaker.

Svenska skolmåltider gör skillnad – men mer kan vi!

Sammantaget visar studien att de svenska skolluncherna är avgörande för att alla unga, på lika villkor, ska få den näring och energi de behöver under skoldagen. Skolan har tack vare måltiderna en utjämnande effekt på sociala skillnader i matvanor och ungdomarnas framtida hälsa.

Många skolrestauranger erbjuder idag ett varierat salladsbord och vegetariska alternativ. Det ökar möjligheten för eleverna att äta grönare och mer hållbart, och kan också skapa engagemang och intresse hos framtida konsumenter. Men skolmaten skulle i än högre grad kunna användas för att nå målen om hållbar utveckling i Agenda 2030, om den togs tillvara bättre i skolans pedagogiska arbete.

När vi bad forskarna titta närmare på energiintaget ser de att spridningen är stor. Medan runt en femtedel av eleverna hoppar över lunchen ibland får en av 10 elever över 40 procent av dagens kalorier från skolmaten. (opublicerade data)

Trots de stora resurser som investeras i skolmat är det alltså fortfarande många som äter för lite i skolan. En hel del äter inte heller skollunch varje dag, särskilt bland högstadieeleverna. För att skolmåltiden ska kunna bidra till hälsa och inlärning behöver skolorna se över hur de kan göra skolmåltiden mer intressant för både elever och lärare.

Läs mer här

Diet diversity score and healthy eating index in relation to diet quality and sociodemographic factors: results from a cross-sectional national dietary survey of Swedish adolescents Artikel i Public Health Nutrition

The importance of school lunches to the overall dietary intake of children in Sweden – a national representative study Artikel i Public Health Nutrition

Tidigare resultat från Riksmaten ungdom 2016–17 på Livsmedelsverkets webbplats.