Att ha en kostpolicy i skolan kan ha positiv inverkan på barns matvanor, både i skolan och på fritiden. En sådan policy kan till exempel handla om att ha ett hälsosamt utbud i skolkafeterian och riktlinjer för skolmåltider och annat som serveras i skolan. Det visar en systematisk litteraturöversikt och metaanalys som Folkhälsomyndigheten sammanfattat i ett faktablad.

I början av hösten publicerade Folkhälsomyndigheten en sammanfattning av en systematisk litteraturöversikt gjord i USA. Folkhälsomyndigheten publicerar nu sammanfattningen som ett kort faktablad som i sin serie Utblick folkhälsa.

Litteraturöversikten undersökte om kostpolicyer i skolan kan förbättra elevers matvanor i skolan och på fritiden. Litteraturöversiktens slutsatser är att elevernas totala konsumtion av frukt ökade med i genomsnitt 2 portioner (80 gram per portion) per vecka i skolor där det erbjöds hälsosamma livsmedel såsom frukt och grönsaker, antingen i klassrummet eller i skolkafeterian. Resultatet pekar även på att elever minskade sin totala konsumtion av sötade drycker och ohälsosamma mellanmål i skolor som hade en policy om att begränsa eller inte erbjuda detta. I skolor som hade en policy för skolmåltider, till exempel att alltid servera frukt och grönsaker till lunchen, eller som hade standarder för näringsinnehållet, ökade elevernas totala konsumtion av frukt och grönsaker med i genomsnitt 5 respektive 2 portioner per vecka. Man gjorde dessutom en del intressanta fynd kring samband som man inte kunde bekräfta eller styrka.

Läs gärna mer i Folkhälsomyndighetens sammanfattande faktablad som ni hittar här: Kostpolicy i skolan kan bidra till bättre matvanor

Hur ser det ut i Sverige då?

Enligt Livsmedelsverkets kommunkartläggning 2018 har andelen kommuner med måltidspolicy för grundskolan ökat från 2011 (från knappt hälften av kommunerna) och 2016 (drygt 70 procent) till över 80 procent 2018. Vi ligger helt enkelt bra till med vårt policyarbete i Sverige. Vi vet dock mindre eller inget om dessa styrdokument täcker in skolornas kafeteria och hur det i sin tur påverkar utbudet utöver skolluncherna i skolan. Detta återstår fortfarande att undersöka och kartlägga i Sverige.

Resultatet från Livsmedelsverkets senaste matvaneundersökning Riksmaten Ungdom, tillika Sveriges största undersökning av barn och ungdomars matvanor, visar att skolmåltiderna bidrar till en stor del av barn och ungdomars grönsakskonsumtion. De flesta barn och ungdomar äter lunch i skolan och näringskvaliteten är tillfredsställande i skollunchen. Skolmaten tros också kunna vara en bidragande faktor till att fler måltider av näringstäta livsmedel, till exempel grönsaker, fisk och mjölk, konsumeras under vardagarna. De socioekonomiska skillnader som man ser i näringsintag och livsmedelskonsum bland barn och ungdomar är mindre i skolan än utanför skolan. Det betyder att våra svenska skolluncher har en viss utjämnande effekt på matvanorna och folkhälsan på sikt.

Fortsatta utmaningar

Men vi vet också att vi kan göra så mycket mer och använda våra offentliga måltidmiljöer på ett ännu smartare och effektivare sätt!
Idag får knappt en av tio unga i sig den rekommenderade mängden om 500 gram grönsaker och frukt varje dag. Och lika få äter rekommenderad mängd fullkorn. Vi arbetar redan mycket med skolrestaurangerna här i Sverige men tänk om vi kunde göra ännu mer i våra skolcafeterior? Och det övriga utbudet i skolans miljö (fritidshem osv.)?
Om exempelvis skolcafeteriorna kunde matcha skollunchen med ett hälsosamt och smarrigt utbud skulle barn och unga få tillgång till ännu fler bra måltider i vardagen!