Maten på sjukhus är viktig för patientens hälsa och förutsättningar att tillfriskna, läka och tillgodogöra sig medicinsk behandling. För att maten ska hamna i magen och göra nytta behöver den utgå från patientens behov och önskemål och bli en tydligare del av vården. Det lyfts fram i Livsmedelsverkets, som idag går på remiss.

Måltider som hamnar i patientens mage bidrar till god vård och välbefinnande, främjar tillfrisknande samt förebygger undernäring. ”Bra måltider på sjukhus” syftar till att främja ett helhetsperspektiv på måltiden utifrån Måltidsmodellens sex kvalitetsaspekter, med individen i centrum. Förslaget lyfter fram måltidens roll i relation till en personcentrerad vård. Råden uppmanar till tvärprofessionellt samarbete och att utrymme ges för anpassningar efter matgästernas smakpreferenser och behov.

Förslaget går nu ut på remiss och är öppen för alla att ta del av. Synpunkter lämnas senast den 10 januari. De nya råden beräknas vara klara våren 2020. Här hittar du förslaget till nya råd:

Remiss – Reviderade råd “Bra måltider på sjukhus”. Dnr 2019/02933

Vilka riktar sig råden till?

”Bra måltider på sjukhus” riktar sig till alla som  påverkar kvaliteten på måltiderna på sjukhus, från beslutsfattare och sjukhusledning till avdelningschefer, måltidspersonal och den vård- och servicepersonal som arbetar närmast patienten. Råden bygger på vetenskapliga underlag och beprövad erfarenhet och har tagits fram i dialog med Socialstyrelsen och yrkesgrupper inom måltidsområdet och hälso- och sjukvården. Råden omfattar inte individuell nutritionsbehandling vid specifika sjukdomstillstånd och undernäring.

Vad menar Livsmedelsverket med personcentrerade måltider?

Att de reviderade råden betonar vikten av att måltiderna är personcentrerade betyder att de utgår från individens behov och önskemål, och att patienten får vara delaktig i beslut kring måltiden. Det kan till exempel handla om att kunna välja när man ska äta, eller att kunna få äta många små energi- och näringsrika måltider, om aptiten är dålig. Nedsatt aptit är vanligt, och nära hälften av alla som vårdas på sjukhus är undernärda eller riskerar undernäring. Ett personcentrerat arbetssätt kräver en flexibel organisation och att vårdpersonalen har kunskap och tid. Detta är ett bekymmer i en redan hårt belastad vård.

– Rätt mat och näring på sjukhus är förutsättning för tillfrisknande. Måltiderna behöver värderas och ges rätt förutsättningar, på samma sätt som annan medicinsk behandling.

Ulrika Backlund, dietist på Livsmedelsverket

Råden är uppbyggda kring Livsmedelsverkets Måltidsmodell, som omfattar sex olika aspekter av måltidens kvalitet – att den är god, trivsam, miljösmart, näringsriktig, säker och integrerad i vårdverksamheten.

Livsmedelsverkets Måltidsmodell

– En orsak till att måltiderna inte gör den nytta de skulle kunna göra är att måltidsorganisation och vårdavdelningar inte samarbetar tillräckligt kring måltidsfrågor. Det kan bero på att det saknas tid, men också på bristande kunskap och mandat. Det leder till att maten blir kvar på brickan eller serveringsvagnen istället för att ätas upp.  Livsmedelsverkets råd visar hur sjukhusen kan utveckla arbetet kring måltiderna.

Dessutom kan sjukhuset bidra till att nå flera av målen i Agenda 2030 genom att erbjuda måltider som är hållbara för både hälsan och miljön. Sjukhusmåltiderna är en viktig del av regionernas hållbarhets- och folkhälsoarbete.

Ulrika Backlund, dietist på Livsmedelsverket