Som vi tidigare berättat genomförs den första kartläggningen av matsvinn på nationell nivå inom offentliga måltider under hösten 2019. I skrivande stund samlar vi in kontaktuppgifter för att möjliggöra att enkäten hamnar hos rätt person när den i mitten av september dyker upp i mejlkorgen hos måltidsverksamheterna i alla Sveriges kommuner.  

Vi börjar närma oss startskottet för insamlingen av era matsvinnssiffror! Planen är att ni den 16 september ska få ett mejl med information om kartläggningen, kort därefter (samma dag) dyker det upp två mejl till,  dels med användarnamn och dels med lösenord för att logga in i verktyget Imyr och svara på enkäten. Enkäten kan fyllas i under tre veckor.

Matsvinnssiffror för 5 vardagar

En förutsättning för att kunna rapportera sina matsvinnssiffror är att mätningar har skett under minst 5 vardagar. Har mätningarna pågått under en längre tid än så är det siffror för de första 5 vardagarna ni ska sammanställa. Varje kommun svarar med en samlad (total) siffra för hela kommunen, eller rättare sagt med de siffror ni har. Det går att svara även om alla verksamhetsområden inte varit med i matsvinnsmätningen.

Samlade siffror för hela kommunen

I enkäten frågar vi efter samlade siffror för hela kommunens matsvinn så att vi vid analysen av kartläggningen har möjlighet att räkna ut nyckeltal och också kan räkna upp siffrorna för att gälla på nationell nivå. Vi frågar efter siffror i kg för dessa fem dagar vad gäller:

  • Kökssvinn
  • Serveringssvinn
  • Tallrikssvinn

Ni behöver inte ha mätt alla typer av matsvinn för att kunna svara på enkäten, utan svarar på de delar ni har mätt. Har ni exempelvis mätt serverings- och tallrikssvinn är det på dessa ni svarar och på frågan om ni har mätt kökssvinn svarar ni nej.

Vi frågar också efter hur många matgäster som har ätit dessa dagar, eller rättare sagt hur många ätande ni haft totalt de fem dagarna. Det behöver vi veta för att kunna räkna ut hur många gram matsvinn det är per person.

Siffror från 2019

Ni kan antingen rapportera in siffror på mätningar gjorda tidigare under 2019 eller siffror på matsvinn som registreras under perioden när enkäten är öppen.

Mat som hamnar i magen

Genom att ha koll på mängden serverad mat och från den dra bort serverings- och tallrikssvinn får vi en uppfattning om hur mycket mat som faktiskt hamnar i magen. Vi får ju inte glömma bort att det viktigaste är ATT maten faktiskt hamnar i magen. Matsvinnet ska vara så lågt som möjligt men det inte får ske på bekostnad av matglädjen!

Nationell mätmetod

Läs mer om den nationella mätmetoden som är framtagen för att alla verksamheter ska kunna mäta på samma sätt. För er som inte har något digitalt system för registrering av matsvinn finns här också en enkel excelfil med tillhörande metodbeskrivning att använda. Verksamheter inom skola kan använda en mall för konsumtions- och svinnmätning hos SkolmatSverige. Den är uppdaterad utifrån den nationella mätmetoden.

Svar på några vanliga frågor

Är det obligatorisk att dela med sig av sina siffror?

Nej det är det inte, det är frivilligt men ju fler som bidrar desto bättre blir underlaget.

Varför säger metoden att vi ska räkna med även oätliga delar av kökssvinnet (beredningssvinnet)?

För att det ska vara så enkelt som möjligt. Ni har helt rätt i att det inte är matsvinn men det är en avgränsning vi valt att göra.

Mer information

Vi fortsätter hålla er uppdaterade inför kartläggningen och tveka inte att höra av er om ni har funderingar till karin.fritz@slv.se

Här kan du läsa mer om kartläggning av matsvinn:

www.livsmedelsverket.se/kartlaggningmatsvinn