I går och idag rapporterar media om skolor där delar av personalen inte längre får köpa skolmat, bara de som äter pedagogiskt. Man hänvisar till konkurrenslagstiftningen. Hur kan vi ha hamnat så fel i en investering som egentligen är så smart? Det är som att varje dag bygga en ny ishall för 30 miljoner kronor, men använda den för att luta cyklar mot.

Varje dag serveras drygt en miljon grundskoleelever kostnadsfria skolluncher i Sverige. Det är en världsunik investering på omkring 30 miljoner kronor varje dag som bekostas av skattebetalarna, tack vare en nationell satsning för snart hundra år sedan. För vi i Sverige vill ge alla barn samma möjligheter att kunna lära och utvecklas i skolan. Enligt Skolverket är skolmåltiden en del av utbildningen, precis som raster och friluftsdagar. Det borde vara en självklarhet.

Men det är idag sällan skolmåltiden ses som en investering och en viktig del av en bra skola, alltför ofta förpassats den som en sidoverksamhet och ”bespisning”.

Beslutet att inte låta alla lärare äta tillsammans med eleverna är ett tydligt uttryck för att måltiderna inte ses som en del av utbildningen. Att jämföra måltiden i skolan med en lunch på valfri restaurang i närområdet är fel. Måltiden i skolan har ett uppdrag, den ska visa vägen mot hållbar livsstil, ge alla barn samma chans till hållbara matvanor, uppmuntra till positiva sociala relationer och ge näring och mättnad för att klara hela skoldagen. Det uppdraget har inte lunchrestaurangen på stan, här finns ingen konkurrens. Att se skolmåltider för lärare som en ”överproduktion” är ett misstag.

Det är dags att se skolmåltiden som ett socialt och pedagogiskt verktyg som kan bidra till att utjämna ojämlikheter och väcka nyfikenhet för bra mat. Och att använda resurserna på ett klokt sätt. Då räcker det inte med en näringsriktig, miljösmart meny och engagerade kockar. Det behövs närvarande vuxna, ju fler desto bättre, samt en lugn och trivsam måltidssituation.  

Ge de vuxna ett uppdrag och stöd för att använda måltiden för att bygga goda relationer med eleverna, låta måltiden ge uttryck för vad som undervisas på lektionerna. Ge alla barn i skolan möjlighet att äta sig mätta, slappna av och umgås med andra elever och vuxna på ett ordnat sätt kring en måltid. Det kostar inget extra, investeringen är redan gjord!

Begreppet ”skolbespisning” bör förpassas till historien. Skolmåltiden är ett socialt och pedagogiskt verktyg. En guldkant som ger välbefinnande och visar vägen mot en hållbar utveckling. Låt all skolpersonal äta skollunchen, känna att de är viktiga vid måltiden och har ett tydligt socialt och pedagogiskt uppdrag. Skolmåltiderna kostar för mycket för att slösas bort genom att stänga ute vuxna från skolrestaurangen.