Inger Stevén arbetar med mat och måltider som förebygger fallolyckor och har varit involverad i arbetet med äldreomsorgens måltider. Vi bad henne göra en snabb överblick över Socialstyrelsens nya kunskapsstöd kring undernäring som kom i maj 2019.

Undernäring är inte ok
Under många år har dietister och olika eldsjälar inom vård och omsorg jobbat med att sprida kunskap om undernäring och dess betydelse vid behandling, läkning och allehanda lidande inom vård och omsorg. Trots detta har det varit svårt att riktigt få gehör i verksamheterna. 2014 kom så äntligen lagstödet i förordningen SOSFS2014:10 där Socialstyrelsen pekar med hela handen och är tydliga med att undernäring i vård och omsorg, inte är ok. Nu har Socialstyrelsen kommit ut med sitt efterlängtade kunskapsstöd till förordningen. Här beskrivs krav och regelverk, nutritionsomhändertagandet samt hur verksamheterna kan omsätta förordningen i praktiken. Kunskapsstödet riktar sig främst till chefer och verksamhetsutvecklare och ska förhoppningsvis leda fram till många lokala och regionala beslut.

Måltid
Vid en snabb sökning ser jag att ordet måltid förekommer 95 gånger i kunskapsstödet. Det gäller bland annat uppdelningen av ansvar med Livsmedelsverket (se faktaruta nedan). Ordet nämns även kopplat till måltidsstöd från hemtjänsten som enligt texten behöver dokumenteras som en förebyggande eller behandlande insats. Samt i beskrivningen av grundläggande kompetensbehov kring måltidens betydelse för hälsan, kunskap kring måltidsmiljö, trivsel och välbefinnande (SOSFS2011:12).  

Samverkan

Jag fastnar för några specifika textrader i kunskapsstödet. Först meningen: Att servera god mat och erbjuda trevliga måltider i en trivsam miljö är i grunden det bästa sättet att förebygga undernäring och främja hälsa i vård och omsorg. Jag upplever att denna mening understryker att Livsmedelsverket och Socialstyrelsen trots uppdelningen i ansvar, är eniga kring behovet av fortsatt nära samarbete i frågan.

Nästa två meningar beskriver en problematik som jag tror kommer vara en av de avgörande delarna för om kunskapsstödet når sitt syfte. Det gäller samverkan. I detta fall samverkan i måltidskedjan. Här skriver Socialstyrelsen:  Eftersom dygnets alla olika måltider utgör basen för nutritionsvårdprocessens åtgärder är ansvaret delat mellan legitimerad personal och omsorgspersonal. Kostchefer, kostvetare och kockar har ofta ansvar för näringsberäknade matsedlar och sammanställning av olika specialkoster inom såväl sjukhus som olika boendeformer.  Jag tänker att det visar på att stuprören mellan kök- och vårdorganisationerna behöver överbryggas.

Stödet är genomgående tydligt med att många olika kompetenser behöver samverka i många olika steg. Detta är viktigt för att komma tillrätta med undernäringsproblematiken och hitta fram till de individuella behandlingsplaner som krävs.

Livsmedelsverket och Socialstyrelsen

Så här ser fördelningen av ansvar mellan myndigheterna ut:

Socialstyrelsen och Livsmedelsverket kom i januari 2017 överens om ett förtydligande av myndigheternas respektive ansvar inom nutritionsområdet. Livsmedelsverket ansvarar enligt överenskommelsen för allmänna näringsrekommendationer om offentliga måltider inom vården och omsorgen. Socialstyrelsen ansvarar för kunskapsstöd och rekommendationer om förebyggande och behandling av undernäring samt om nutritionsbehandling för specifika sjukdomstillstånd.

Viktig pusselbit
Vi är övertygade om att Socialstyrelsens kunskapsstöd kommer att bli en viktig pusselbit i arbetet med mat, måltider och nutrition som en del av omsorg och behandling inom vård och omsorg. Och att det, tillsammans med Livsmedelsverkets råd om Bra måltider i Äldreomsorgen samt kommande råd om Bra måltider på sjukhus lägger en bra grund för arbetet.  Sedan saknas bara den nationella nutritionshandbok som vi alla drömmer om…