Vi har ju länge pratat om FN:s globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, men så kom en fråga om vi hade något konkret dokument kring hur offentliga måltider bidrar i detta viktiga arbete. Förutom texterna i våra råd hade vi inget sådant. Men vi satte oss genast och formulerade ett. Varsågoda!

Vad är Agenda 2030?

Agenda 2030 är den mest ambitiösa planen för hållbar utveckling som världen någonsin antagit.

Agendan är framtagen inom FN och består av 17 globala mål och 169 delmål för hållbar utveckling. Den syftar till att utrota fattigdom, stoppa klimatförändringar och skapa fredliga och trygga samhällen. Den antogs 2015 av världens stats- och regeringschefer. Internationellt går den under förkortningen SDG (Sustainable Development Goals)

Världens ledare har lovat att uppnå de 17 globala målen till år 2030. Vi har därmed tillsammans med andra länder tagit på oss ansvaret att skapa en mer rättvis, hållbar och bättre värld.

I Agenda 2030 definieras hållbar utveckling som en positiv samhällsutveckling utifrån ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. De tre perspektiven genomsyrar målen för att skapa hållbar, inkluderande och rättvis utveckling för alla.

FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling

  1. Ingen fattigdom
  2. Ingen hunger 
  3. God hälsa och välbefinnande
  4. God utbildning för alla
  5. Jämställdhet
  6. Rent vatten och sanitet för alla
  7. Hållbar energi för alla
  8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
  9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
  10. Minskad ojämlikhet
  11. Hållbara städer och samhällen
  12. Hållbar konsumtion och produktion
  13. Bekämpa klimatförändringarna
  14. Hav och marina resurser
  15. Ekosystem och biologisk mångfald
  16. Fredliga och inkluderande samhällen
  17. Genomförande och globalt partnerskap

”Vi är den första generationen som kan utrota fattigdom och den sista som kan stoppa klimatförändringen.”

– FN:s tidigare generalsekreterare Ban Ki-Moon

Här hittar du mer information på svenska om Agenda 2030 – FNs 17 globala mål för hållbar utveckling och alla 169 delmål:

Hur kommer måltiderna in i arbetet med Agenda 2030?

Livsmedelskedjan påverkar och påverkas direkt och indirekt av alla målen i Agenda 2030. Det handlar om allt från primärproduktion, fiske och dricksvatten till konsumtion, klimat och hälsa. På livsmedelsområdet knyter agendan an till Sveriges nationella miljömål, folkhälsomål och den nationella livsmedelsstrategin och skapar ett paraply för alla olika perspektiv på mat.

Maten berör direkt eller indirekt alla målen i Agenda 2030. Referens: FOOD AND AGRICULTURE Driving action across the 2030 Agenda  for Sustainable Development, FAO 2017 http://www.fao.org/3/a-i7454e.pdf

Att ”fixa” maten är en förutsättning för att nå många av målen inom Agenda 2030. Men vad kan vi lyfta som har särskild bäring på livsmedelskonsumtion och måltidsverksamhet i offentlig sektor?

Offentliga måltider gör skillnad!

Här nedan ger vi exempel på några delmål i Agenda 2030 där måltider i vård, skola och omsorg kan bidra till en mer hållbar utveckling för människan och planeten. Listan ska inte ses som en fullständig redovisning utan som ett diskussionsunderlag för fortsatt utveckling i era lokala och regionala forum. Livsmedelskonsumtionen berör indirekt långt fler delmål än dessa! Exemplen nedan tydliggör också att det är viktigt att hålla flera mål i huvudet samtidigt så vi inte bidrar till utveckling på ett delmål samtidigt som vi försämrar på andra områden.

DelmålBeskrivningHur kan offentliga måltider bidra?
2.1 Tillgång till säker och näringsriktig mat för alla Senast 2030 avskaffa hunger och garantera alla människor, i synnerhet de fattiga och människor i utsatta situationer, inklusive små barn, tillgång till tillräckligt med säker och näringsrik mat året om. Offentliga måltider gör det lätt att välja hälsosam och miljösmart mat i vardagen. De offentliga köken bidrar med mat och måltider även i händelse av samhällskris.
2.2 Utrota alla former av felnäring Senast 2030 avskaffa alla former av undernäring, bland annat genom att senast 2025 nåde internationellt överenskomna målen i fråga om tillväxthämning och undervikt bland barn under fem år, samt tillgodose tonårsflickors, gravida och ammande kvinnors samt äldre personers näringsbehov. Måltiderna bidrar med de näringsämnen som är viktiga för målgruppens behov. Undernäringen hos exempelvis äldre minimeras så långt det är möjligt med ett brett utbud av små rätter, anpassning till individens önskemål och socialt umgänge.
2.3 Fördubbla småskaliga livsmedelsproducenters produktivitet och intäkter Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare,
boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till förädling och sysselsättning utanför jordbruket.
Undersök möjligheterna att vid inköp beställa livsmedel ifrån närliggande småskaliga producenter i det upphandlande avtalet, alternativt utforma upphandlingar som möjliggör för småskaliga, närliggande producenter att leverera livsmedel till offentliga kök. De offentliga köken kan även bidra med kontaktytor mellan matgäst och producent genom att informera om var maten kommer ifrån och hur den producerats.
DelmålBeskrivningHur kan offentliga måltider bidra?
3.4 Minska antalet dödsfall till följd av icke smittsamma sjukdomar och främja mental hälsaTill 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. Ohälsosamma matvanor är en av de största orsakerna till sjukdom och för tidig död. Näringsrika måltider i offentlig sektor ger alla möjlighet att äta hälsosamt och kan ge inspiration till bättre matvanor generellt. Det främjar hälsan på kort och lång sikt.
DelmålBeskrivningHur kan offentliga måltider bidra?
4.A Skapa inkluderande och trygga utbildningsmiljöer Bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning, samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och därmed erbjuder en trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla. Skolrestaurangen är en del av skolans utbildningsmiljö. Det är viktigt att alla ges samma möjligheter att njuta av måltiden – oavsett funktionsvariation, allergi eller överkänslighet.
4.7  Utbildning för hållbar utveckling och globalt medborgarskapSenast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling. Måltiderna i skola och förskola utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarnas undervisning i hållbar utveckling.
DelmålBeskrivningHur kan offentliga måltider bidra?
12.1 Implementera det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Alla länder vidtar åtgärder, med de utvecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utvecklingsländernas utveckling och förutsättningar.Offentliga måltider har enorma möjligheter att sprida information och inspiration. Hur får ni med matgästerna på tåget? Hur samverkar ni med lärare och vårdpersonal? Dela era erfarenheter med andra i olika former av nätverk, sociala medier och via webben. Internationellt finns exempelvis nätverket One Planet Network.
12.3 Halvera matsvinnet i världen “Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd.De offentliga köken arbetar varje dag för att ta tillvara maten och minska onödigt matsvinn i kök, servering och på matgästernas tallrikar. Genom mätningar och förändringar i arbetssätt, rutiner och servering. Men också genom att informera om konsumentens eget ansvar som en del av skolans pedagogik.
12.7 Främja hållbara metoder för offentlig upphandling Främja hållbara offentliga upphandlingsmetoder, i enlighet med nationell politik och nationella prioriteringar. Vid upphandling och vid inköp beställs livsmedel som möter krav på kvalitet och prestanda utifrån hälsa, miljö, djurskydd och sociala villkor. Se Livsmedelsverkets kostråd och Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier.
12.8 Öka allmänhetens kunskap om hållbara livsstilar Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstilar i harmoni med naturen.Svenskarnas livsmedelskonsumtion står för en stor del av vår totala miljöpåverkan och är en av våra största riskfaktorer för ohälsa. Offentliga måltider har stora möjligheter att sprida information och inspiration. Det kan handla om att berätta om råvarornas kvalitet och ursprung, betydelsen av att inte kasta mat och stimulera eller “nudga” till ökad grönsakskonsumtion. I förskola och skola bjuder måltiderna på värdefulla pedagogiska möjligheter och bör utgöra en central del i undervisningen för hållbar utveckling.
DelmålBeskrivningHur kan offentliga måltider bidra?
13.2 Integrera åtgärder mot klimatförändringar i politik och planeringIntegrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. Miljö och hållbarhet finns med i måltidsverksamhetens styrdokument, planering och uppföljning.
13.3 Öka kunskap och kapacitet för att hantera klimatförändringar Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning.De offentliga måltidsverksamheterna kan också själva bidra till minskad klimatpåverkan och anpassa den egna verksamheten till ett förändrat klimat.
DelmålBeskrivningHur kan offentliga måltider bidra?
14.2  Skydda och återställ ekosystem         Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav. Fisk, skaldjur och annan sjömat som köps in är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt och hotar inte bestånden av vissa arter. Det kan göras genom att variera mellan många olika arter och att välja varor märkta med MSC, ASC och KRAV. Se även Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier.
14.B Stöd småskalig fiskenäring         Säkerställa tillträde för småskaliga icke-industriella fiskare till marina resurser och marknader.        Undersök möjligheterna att upphandla och vid inköp beställa småskaligt fiskad eller producerad fisk, skaldjur och andra marina livsmedel till offentliga kök.
DelmålBeskrivningHur kan offentliga måltider bidra?
15.5 Skydda den biologiska mångfalden och naturliga livsmiljöer         Vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och senast 2020 skydda och förebygga utrotning av hotade arter.         Välj livsmedel till offentliga kök som producerats med hänsyn till den biologiska mångfalden. Det handlar bland annat om produktionens påverkan på odlingslandskapet, växt- och djurliv, övergödning samt användning av växtskyddsmedel. Se Livsmedelsverkets kostråd och Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier.
15.9  Integrera ekosystem och biologisk mångfald i nationell och lokal förvaltning nSenast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, strategier för fattigdomsminskning samt räkenskaper.Att värna om biologisk mångfald finns med i måltidsverksamhetens styrdokument, planering och uppföljning.
DelmålBeskrivningHur kan offentliga måltider bidra?
17.19 Utveckla nya sätt att mäta framstegTill 2030 bygga vidare på befintliga initiativ för att utveckla mått på framsteg som görs mot hållbar utveckling som kompletterar BNP samt stödja uppbyggnad av statistisk kapacitet i utvecklingsländerna Följ upp måltidernas bidrag till hållbar utveckling! Sätt mål, följ er egen utveckling och utmana kollegor och konkurrenter.

Har ni hittat andra sätt att bidra till agendan? Välkomna att kommentera och fylla på!