Vilket intressant seminarium vi fick vara med på förra veckan. Det handlade om FISK! För och emot, bra och dåligt och nya trender i sjömatsvärlden. Med sjömat avser man mat från hav, sjö och vattenbruk. Det var en bra blandning av forskare, myndigheter, organisationer och företag.

Arrangörer av seminariet var det FORMAS-finansierade projektet Seawin http://www.seawin.earth/ och Landsbygdsnätverket. På Seawins webbplats finns även powerpointbilderna som visades.

Under eftermiddagen samlades flera av föreläsarna i en panel för frågor och diskussion.

Fisk är nyttigt!

Våra kollegor Hanna Eneroth och Emma Halldin Ankarberg på Livsmedelsverket gjorde en kort och tydlig presentation om risken och nyttan med fisk. All tillgänglig forskning visar att fisk är nyttigt. Det är en viktig källa till flera vitaminer och mineraler och epidemiologiska studier visar att kostmönster där fisk ingår har hälsofördelar. Så att äta fisk ger bättre hälsa! Mest fördelar skulle de få som äter väldigt lite fisk idag.

Det finns tyvärr vissa fiskar som samlar på sig lite för mycket miljögifter som finns i naturen och de bör barn och kvinnor i barnafödande ålder vara försiktiga med. Men samtidigt är det barn och kvinnor som snart ska få barn de som också har riktigt stor nytta av fisken och de näringsämnen som finns i den. Summa summarum – fisk är mycket nyttigare än den är onyttig!

Livsmedelsverket rekommenderar fisk

Livsmedelsverket rekommenderar fisk! Läs mer på vår webbplats! (länk)

Ät fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan. Variera mellan feta och magra sorter och välj miljömärkt.

Vissa bör dock undvika några särskilda fiskar:

Barn upp till 18 år, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande bör inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än 2-3 gånger per år. Det gäller:

  • strömming/sill från Östersjön inklusive Bottniska viken (strömming och sill är samma fiskart, men den kallas “strömming” norr om Kalmar och “sill” söder om Kalmar). Den vanliga inlagda sillen som säljs i butik är från Ishavet eller västkusten och innehåller inte höga halter miljögifter.
  • vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön inklusive Bottniska viken och dess älvar, Vänern och Vättern
  • sik från Vänern och Vättern
  • röding från Vättern.

Råden för förskola (länk) och skola (länk) :

  • Fisk minst en gång i veckan och fet fisk varannan gång
  • Fiskar som kan innehålla höga halter dioxin och PCB bör inte serveras alls i skolan och förskolan (se lista ovan)
Fisk är gott! Dessutom är det bra både för vår egen och planetens hälsa att byta ut en del av det röda köttet mot mer sjömat!

Hållbar sjömat

Fredrieke Ziegler och Kristina Bergman från RISE och Malin Jonell från Stockholm Resilience Centre var tre av forskarna som pratade om hållbar produktion och konsumtion av sjömat.

Många olika aspekter avgör om den sjömat vi köper är hållbar. Om fisken kommer från ett hållbart bestånd som inte är på väg att utfiskas, hur stor klimatpåverkan fisket eller odlingen har, vad den odlade fisken utfodras med, hur restprodukter tas om hand etc.

Miljömärkning som ASC, MSC och KRAV är ett sätt att göra hållbara val. Men eftersom miljömärkning är kostsamt för företagen finns även hållbart producerad fisk som inte är märkt. Hållbara val handlar också om att välja fler olika sorter. Idag konsumerar vi några få arter – och i topp ligger den odlade laxen.

Kristina Bergman från RISE visade denna bild och pekade på vikten av att variera vår konsumtion av sjömat och välja andra sorter än vi gör idag.

Forskarna pekade på att vi inom produktionen behöver ta tillvara fiskbestånden på ett bättre sätt, få fram sjömat från fler arter och bedriva mer hållbart vattenbruk. Fredrike Ziegler pekade på möjligheterna med algodling och musselodling. De kräver inget foder alls och borde användas mer i Sverige.

Fisk är inte fisk

Malin Jonell pekade på att det är stora skillnader i miljöpåverkan från olika fiskar. “En “uppfettad” tonfisk har ett enormt ekologiskt fotavtryck jämfört med en svensk sill”. Just sillen lyftes fram av flera forskare som något vi skulle kunna göra så mycket mer av än vad vi gör idag. Ett riktigt hållbart val!

Kristina Bergman, forskare vid RISE berättade bland annat om ett projekt i Västra Götaland som precis publicerat rapporten “Scary seafood“. I den lyfter man fram lite udda mat från havet; Sjöborrar, alger och Valthornssnäckor. Framförallt behöver vi äta arter som är växtätare och inte rovfiskar. Man efterlyser också att vi använder hela fisken och tittar på nygamla arter som skrub-, ler- och sandskädda (slängs idag överbord), mört, braxen, skarpsill (används till foder och Jansons frestelse!). I Finland finns braxenburgare och mört i tomatsås att köpa i handeln.

Hur får vi med konsumenterna?

Här pratade man om vikten av att förenkla för konsumenten. Handeln behöver erbjuda fler enkla förberedda produkter som är lätta att tillaga i hemmet. Skolan och förskolan har en viktig roll att lära barn om sjömat och hur man kan tillaga den. Man tyckte också att Livsmedelsverket skulle kommunicera fiskens hälsofördelar på ett tydligare sätt.  Idag är många rädda för att äta fisk på grund av miljögifter. Kommunikationen kring fiskens nytta behöver stärkas – något som vi alla var mycket överens om. Både forskare och företag pekade på att myndigheter behöver ta ett tydligt helhetsgrepp om hållbar fiskkonsumtion.

Mer om fisk och ett spännande projekt i Södertälje

En sammanfattning av vad som är en hållbar fiskkonsumtion finns på ett inspelat webbinarium från november 2018. Forskaren Friederike Ziegler håller en presentation på ca 20 minuter och besvarar frågor som kom in då det sändes. Finns här: http://www.landsbygdsnatverket.se/pagang/landetlar.4.2b48f3ba1612975e25ca0960.html

Vi vet att Mattanken kommer ta upp fiskfrågan på flera olika sätt under våren, så håll dig uppdaterad på www.mattanken.se !

I slutet på veckan träffar vi Sara Jervfors och Jenny Isenborg Sultan i Södertälje kommun för att prata om deras idéer kring fisk i deras offentliga kök. Här har vi hört att mört finns med och lurar i vassen! 🙂