Frågorna om specialkoster i skola och förskola kommer i ständig ström till oss på Kompetenscentrum. Både från er ute i verksamheterna och på sistone även från media. Här har vi sammanfattat de svar vi har idag och även de luckor som vi identifierat på området.

Lyssnartips

Nyligen publicerades en podd från Mattanken där Livsmedelsverkets Anna-Karin Quetel samtalar ca 20 minuter med etnologen och måltidsforskaren Rickard Tellström om fenomenet med alla individuella önskemål i de offentliga köken. Lyssna på den här: http://www.mattanken.se/poddar

Många kockar…

Matgästernas rätt till specialkost är komplext eftersom det vilar på flera olika lagstiftningar och myndigheter. Det är framförallt skollagen, diskrimineringslagstiftningen, livsmedelslagstiftningen och även hälso- och sjukvårdens regelverk som styr rätten och utformningen av anpassade måltider.

Under hösten har vi kontaktat de andra berörda myndigheterna för att få svar på några av frågorna, men det står klart att allt inte kan besvaras på rak arm. På måltidsdagarna i november 2018 hade vi temat uppe och fick många bra frågor från er som deltog. Här sammanfattar vi det vi kan svara på just nu och förklarar vad vi ser behövs för att ytterligare klargöra området.

Uppmaning att begränsa antalet speciallösningar

Antalet elever som ansöker om specialkost har ökat sedan ett antal år. Alla har rätt till god, näringsriktig mat i skolan för att orka lära och prestera hela skoldagen. Men Livsmedelsverket uppmanar skolor och förskolor att besluta hur många olika slags koster som ska tillhandahållas. Annars är risken stor att de som verkligen behöver anpassningar inte får den prioritering de kan behöva utifrån medicinska skäl.  Vi lägger många skattefinansierade kronor på måltider i förskola och skola, men budgeten är anpassad för gemensamma lösningar och inte en á la carte-meny. Verksamheterna behöver säkerställa att de kan servera bra, anpassade och säkra måltider till de som verkligen behöver.

Det är också viktigt att tänka på att barn sällan önskar egna särlösningar kring måltiderna utan vill helst vara som alla andra. De som behöver särskild mat bör få den serverad på så normalt sätt som möjligt.

Vad är egentligen en specialkost?

Specialkost är enligt Socialstyrelsens termbank kost vid specifika sjukdomstillstånd. Det är oftast måltider som är fria från ett allergiframkallande ämne eller annat ämne som kan ge överkänslighetsreaktion hos vissa personer. 

Vem har rätt att få specialkost?

Skolan är enligt skollagen skyldig att tillhandahålla näringsriktig och kostnadsfri skolmåltid till alla elever i den obligatoriska skolan, årskurs 1-9.  Skolinspektionen har gjort prövningar av två enskilda ärenden som gällde tidpunkten för lunch till elev med diabetes och mjölkproteinfri mat till en allergisk elev och bedömde att båda eleverna hade rätt till anpassningar av måltiderna. Man kan alltså tolka detta som att elever med medicinska behov har rätt att få en lunch anpassad till deras specifika medicinska behov. MEN Skolinspektionens prövningar räknas dock inte som generella bedömningar och det är därför inte möjligt att ge ett klart svar på frågan om vem som har rätt till specialkost. Det som heller inte är klargjort är huruvida måltiderna måste anpassas även vid milda symptom; som exempelvis överkänslighet mot råa äpplen och morötter vid korsallergi med pollenallergi. I Finland bedöms detta inte vara grund för specialkost.

Skolverket svarar också att specialkost även kan vara aktuellt då det bedöms att en elev är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, som exempelvis vid neuropsykiatriska diagnoser. Skolverket hänvisar till bestämmelserna i de allmänna råden om extra anpassningar och särskilt stöd, även om måltiderna inte nämns i dessa: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/allmanna-rad#h-Extraanpassningarsarskiltstodochatgardsprogram

Mat utan allergener – gäller samma regler för förpackade livsmedel som för måltider i förskola och skola?

Ett livsmedel eller en maträtt som påstås vara fritt från ett allergen ska vara lämpligt för matgästen den är avsedd för. Oavsett om det är en maträtt i en skolrestaurang eller ett förpackat livsmedel som anger att det är “fritt från” ett visst allergen gäller samma regler – det ämne som skulle kunna utlösa en överkänslighetsreaktion ska inte kunna påvisas vid analys i mängd som skulle kunna utgöra en risk för den som är allergisk eller överkänslig. Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats: https://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel–kontroll/livsmedelsinformation-markning-och-pastaenden/glutenfria-laktosfria-och-andra-fri-fran-livsmedel

Bufféservering kan utgöra en risk för spill och kontaminering, men det finns inget i livsmedelslagstiftningen som säger att måltiderna för allergiska och överkänsliga elever varje dag måste serveras i en helt separat buffélinje. Det är upp till verksamheten att avgöra hur serveringen ska utformas på ett säkert sätt, också beroende på vad som serveras i övrigt. Elever som är särskilt känsliga kan ibland behöva få ta sin mat i köket eller vid en särskild buffé, medan exempelvis laktosintoleranta kan ta från den gemensamma buffén.

I dagsläget har Livsmedelsverket en rekommendation om att nötter, mandel, jordnötter och sesamfrö inte bör förekomma som ingrediens i den mat som serveras inom förskola och skola.  Detta för att minska risken för allvarliga allergiska reaktioner hos allergiska barn. Rekommendationen omfattar inte livsmedel som är märkta med “kan innehålla spår av”.  Däremot ska matgäster som är allergiska mot nötter, mandel, jordnötter och sesamfrö naturligtvis inte serveras livsmedel märkta med “kan innehålla spår av” det personen är allergisk mot.

Hur vanligt är det med luftburna allergier till livsmedel?

Under 2019 kommer vi sammanställa den forskning som finns och publicera den på vår webbplats. De flesta rapporter gällande luftburna reaktioner mot bl.a. ägg, vete, vissa kryddor och fisk gäller yrkesarbetare. De som arbetar i fiskindustrin eller i industri där pulver av ägg, vete och kryddor hanteras utsätts för mycket höga doser av allergen i luften. Den dos som personer med allergi exponeras för är avgörande för om de reagerar. Det gäller oavsett om det är en dos de exponeras för via inandning eller via intag. Man bör ta hänsyn till att det är stor skillnad i exponeringsdos om det gäller en yrkesarbetare som arbetar med pulver eller om det gäller det som en allergisk konsument utsätts för i en skolrestaurang. De symtom som uppkommer vid luftburen ägg- eller fiskallergi är främst astma och hösnuva. Även här rekommenderar vi en dialog med elev, vårdnadshavare, elevhälsa samt hälso- och sjukvården för att hitta bra arbetssätt som funderar.

Hur ska måltiderna anpassas vid neuropsykiatriska diagnoser?

Kunskaperna kring neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och autism ökar men enligt genomgångar från SBU (Statens Beredning för medicinsk Utvärdering) från 2013 saknas vetenskapliga underlag för särskilda dieter vid dessa diagnoser. En ny litteraturgenomgång 2018 indikerar även den att det inte finns tillräckligt med forskning för att ge generella riktlinjer för dietbehandling vid sådana diagnoser. Rekommendationer för kostbehandling vid olika diagnoser är Socialstyrelsens ansvarsområde.

Ofta behöver elevernas lärmiljö anpassas, och där ingår även måltidsmiljön. Elevhälsan har kompetens inom detta område och bör medverka i att göra anpassningar av måltiderna. Det kan handla om att skapa en lugnare miljö i en mindre lokal, med färre matgäster. Skolverket hänvisar till de allmänna råden om extra anpassningar och särskilt stöd, även om måltiderna inte nämns i dessa:

https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/allmanna-rad#h-Extraanpassningarsarskiltstodochatgardsprogram

Eleverna med neuropsykiatriska diagnoser kan ibland också behöva hjälp att hitta mat de gillar och är bekanta med och särskilt stöd för att våga testa nya rätter. Om skolan har möjlighet kan det vara bra med en enklare meny med omtyckta rätter som ändå ger viss omväxling. Det är dock viktigt med en långsiktig plan för ett ännu mer varierat matintag.  Det är viktigt att föra en dialog med föräldrar och elever i syfte att hjälpa barnet att kunna äta sig mätt på den mat som serveras i skolrestaurangen. Men i brist på nationella riktlinjer bedömer Livsmedelsverket att det är upp till skolan och kommunen att besluta hur långt man har möjlighet att tillmötesgå familjens önskemål.

Måste ett intyg begäras från läkare och får skolan egentligen begära intyg?

Det är enligt Skolverket inte reglerat i skolans styrdokument vilken typ av intyg som huvudman och skola behöver för att kunna fatta beslut om särskild kost eller anpassning. Läkarintyg eller någon annan typ av medicinsk bedömning är ett verktyg för att säkerställa att skolans och förskolans miljö anpassas till barnets behov och för att klargöra att behovet av specialkost är medicinskt befogat. Många skolor har som rutin att begära in läkarintyg redan idag. Även elevhälsan kan bistå i att bedöma det medicinska behovet eller ge stöd i specialkostfrågor. Ett krav på diagnos kan vara bra ur ett barnperspektiv, för att försäkra sig om att barnen fått rätt utredning och behandling.

Vegetariskt i olika former

Livsmedelsverket rekommenderar att vegetariskt inte ingår i begreppet specialkost utan erbjuds alla elever varje dag. Vanligast är en lakto-ovo-vegetarisk meny med mjölk och ägg. Det går även bra att servera vegankost i skolan och förskolan, förutsatt att den görs näringsriktig med hjälp av berikade produkter och kloka livsmedelsval. Läs mer om detta i råden för måltider i skola och förskola samt på www.livsmedelsverket.se. Finns inte möjligheter att tillhandahålla en varm lagad veganrätt till elever som enbart äter veganskt bör buffén utformas så att veganer kan plocka till sig en lunch utifrån de veganska komponenterna i måltiden.

Det är dock oklart om skolan och förskolan är skyldig att tillhandahålla vegansk mat om önskemålet bottnar i etiska ställningstaganden. (se nedan om religiösa matregler)

Religiösa matregler

Skolan och förskolan får inte diskriminera något barn eller någon elev. I diskrimineringslagstiftningen anges sju diskrimineringsgrunder; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Med religion avses religiösa åskådningar som exempelvis hinduism, judendom, kristendom och islam. Annan trosuppfattning innefattar sådana övertygelser som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism och agnosticism. Inom vissa religioner finns regler för vilken mat som anses lämplig att äta och oftast rör dessa kött och animalier. Detta innebär att skolan och förskolan behöver kunna erbjuda ett fullgott alternativ för elever som har önskemål om mat anpassad utifrån religion eller annan trosuppfattning. Det kan till exempel vara någon form av vegetariskt alternativ. Den anpassade maten ska förstås också vara god, näringsriktig och lagad med omsorg.

Diskrimineringsombudsmannen bedömer däremot att politiska åskådningar och etiska eller filosofiska värderingar som inte har samband med religion eller annan trosuppfattning i diskrimineringslagens mening inte omfattas av diskrimineringslagen. Önskemål kopplade till sådana värderingar skyddas alltså inte av diskrimineringslagen. Läs mer här: http://www.do.se/om-diskriminering/skyddade-diskrimineringsgrunder/

Får eleverna ta med egen matlåda till skolan?

Det finns inget generellt förbud i livsmedelslagstiftningen mot att ta med egen matlåda till skolrestaurangen, men det är något som köken i så fall måste kunna hantera med tanke på eventuella risker. Skolan har med skolmåltiden möjlighet att skapa jämlika förutsättningar, medvetna konsumenter och bra matvanor. Den möjligheten riskerar att förtas om vissa elever tar med egen matsäck. Ett sätt att minska den risken är att skolan ger riktlinjer för vad matsäcken bör och inte bör innehålla.

Vad rekommenderar Livsmedelsverket?

Måltiderna i förskolan och skolan ska vara näringsriktiga och säkra även för barn med allergi, överkänslighet och andra medicinska behov. Därför måste skola och förskola tillhandahålla särskilt anpassade måltider till elever med särskilda medicinska behov utifrån diagnos och ordinerad behandling. Det kan handla om anpassningar av såväl menyn som måltidens sociala miljö. För att säkerställa att behovet är medicinskt och att barnen får rätt anpassningar är en bedömning från hälso- och sjukvården viktig.

När det gäller önskemål utöver medicinska behov, såsom vegansk mat, uppmuntrar vi kommuner och skolor att göra det så smidigt som möjligt för alla elever att kunna plocka ihop en bra skollunch utifrån preferenser och önskemål – även om man kanske inte kan erbjuda en anpassad lagad måltid varje dag. Eftersom fler och fler erbjuder alternativa lunchrätter och ett stort utbud av grönsaker och tillbehör som bufféservering finns det ofta möjlighet att lösa detta, gärna i dialog med matgästerna som är berörda.

Till specialkoster räknas i vissa kommuner även anpassningar av generell ”kvalitetskaraktär” – exempelvis kött producerat enligt svenska djurskyddsregler, frånvaro av vissa tillsatser, ekologiskt etc. Anpassningar som gäller kvalitetskaraktär bör enligt Livsmedelsverket komma alla matgäster till godo och inte betraktas som specialkost till några få.

Alla elever ska få en kostnadsfri skolmåltid vilket anges i skollagen. Frågan ägs juridiskt av både Skolverket och Skolinspektionen.

Livsmedelsverkets råd är frivilliga för kommunen och skolan att följa.

Finns goda exempel?

Idag går allt fler skolrestauranger över till bufféservering eller ”Food Courts” och lagar mat som inte innehåller allergener i onödan, t e x ett glutenfritt alternativ varje dag. Det ser vi som en mycket smart lösning för att hålla nere mängden speciellt utformade maträtter. Det handlar också om att kommunicera tydligt att maten är bra och anpassad för att vara näringsriktig, hållbar och dessutom passa många olika smaker och preferenser. Det innebär tyvärr att alla inte kan få sin favoriträtt varje dag.

Se vår tidigare blogg om Bollebygds kommun, och även Linköpings kommun som har ett liknande arbetssätt.

Arbetssätt som begränsar mängden specialkoster

  1. Tillhandahåll specialkost till de med religiösa skäl och de med medicinska behov (utifrån en bedömning av hälso och sjukvården)
  2. Se till att elever med autismspektrumdiagnoser och adhd som önskar får anpassade måltider utifrån samråd med elevhälsan. Det handlar ofta om en lugnare måltidsmiljö. Om skolan har möjlighet kan det också vara bra med en enklare meny med omtyckta rätter som ändå ger viss omväxling Det är dock viktigt med en långsiktig plan för ett ännu mer varierat matintag.
  3. Se till att de som undviker vissa köttslag på grund av religiösa skäl alltid kan välja ett vegetariskt alternativ eller ett alternativt köttslag.
  4. Planera menyer och recept så att onödiga allergener undviks. Många såser kan redas utan gluten. Många rätter kan göras veganska och de animaliska livsmedlen serveras som tillbehör.
  5. Servera måltiden som buffé eller food court. Det underlättar för alla att hitta det de gillar. Säkerställ dock att det alltid finns kvar specifika rätter till de som behöver det av medicinska skäl.

Områden vi ser behöver förtydligas

  • Nationell vägledning för skolans arbete med att anpassa skolmåltider till elever med särskilda behov som inkluderar elevhälsan, hälso- och sjukvården, måltidsverksamheten, skolledningen samt elever och vårdnadshavare. Bör exempelvis beskriva rutiner kring intyg, samverkan, anpassningar och hantering av akuta situationer.
  • Klargörande kring skolans skyldighet att erbjuda anpassade måltider för milda överkänslighetsreaktioner
  • Klargörande kring skolans skyldighet att erbjuda veganska måltider
  • Kunskapsstöd för hur skolmåltiden bör anpassas för elever med neuropsykiatriska diagnoser

Ovanstående områden ligger inte på Livsmedelsverkets ansvarsområde utan här behöver andra myndigheter bidra. Vi kommer lyfta dessa luckor på olika sätt och hoppas att vi blir fler som hjälps åt. Exempelvis genom att få frågor prövade av andra myndigheter och genom att sätta frågan på agendan på olika sätt.

Sammanfattningsvis menar vi att skolmåltiderna behöver utformas så att de fungerar för så många elever som möjligt men att det kan bli orimligt många speciallösningar om alla får önska fritt. Men där det finns en diagnos och ett medicinskt behov ska självklart anpassningar göras. Vi rekommenderar alltid skolorna att ha en förtroendefull dialog med vårdnadshavare och elev för att hitta bra lösningar inom ramen för skolans förutsättningar.