Idag publiceras Livsmedelsverkets kartläggning av kommunernas offentliga måltider – i förskola, skola och omsorgsverksamheter. Resultaten visar att de flesta kommunerna har höga ambitioner kring måltiderna. Kommunerna arbetar medvetet för att öka andelen ekologiska livsmedel, köper till stor del svenskt kött och håller en god kompetensnivå i köken trots en rådande kockbrist. Men det finns även områden som behöver utvecklas, särskilt inom äldreomsorgens måltider.

Deltagande kommuner i Livsmedelsverkets kartläggning 2018.

Det är mycket glädjande att se utvecklingen de offentliga måltidsverksamheter gjort under det senaste decenniet. Mat har blivit en politisk fråga och det ger goda förutsättningar att utforma och ta tillvara måltiderna så att de gör nytta för matgästerna, lokalsamhället och planeten. Hela rapporten och alla resultat på kommunnivå finns på www.livsmedelsverket.se/maltidsfakta men här kommer en snabbgenomgång!

I Livsmedelsverkets kartläggning har 263 av landets 290 kommuner (91 procent) besvarat frågor om bland annat styrning, kompetens, kostnader, beredskap och livsmedelskvalitet i kommunalt driven måltidsverksamhet. Undersökningen gör det möjligt att jämföra resultaten mellan olika kommuner och att följa utvecklingen på nationell nivå.

Resultaten visar att landets kommuner köper in livsmedel för nära 7 miljarder kronor varje år. De offentliga måltiderna har därmed stora möjligheter att påverka samhället i en mer hållbar riktning. Nästan alla kommuner kan ange hur stor andel ekologiska livsmedel som köps in, i genomsnitt ligger andelen ekologiska livsmedel på 36 procent av kommunernas livsmedelsinköp. Endast var tredje följer upp måltidernas klimatpåverkan.

Många köper svenskt

Resultatet visar att drygt en av tre kommuner i stort sett enbart köper in nötkött och fågelkött av svenskt ursprung och ytterligare en av tre köper en stor andel svenskt. Frågan är nära kopplad till regeringens mål i Livsmedelsstrategin om att öka den svenska produktionen av livsmedel och därmed självförsörjningsgraden. Detta tar kål på myten att de offentliga köken inte ställer krav på råvarukvalitet i upphandlingar och livsmedelsinköp.

Andelen kommuner där all måltidspersonal i grundskolan har storköksutbildning har fördubblats, från fyra till tio procent, sedan 2016. I ungefär hälften av kommunerna har mer än 80 procent av personalen i måltidsverksamheten en storköksutbildning, kockutbildning eller liknande. Idag pågår många olika initiativ för att locka ännu fler kockar till den offentliga måltidsbranschen.

Hemtjänstmåltiderna brister

Kartläggningen pekar på brister i den kommunala hemtjänsten. Där domineras måltidsstödet av levererade matlådor och få kommuner erbjuder planerade mellanmål, matlagning i hemmet eller ledsagning till restaurang. Det är allvarligt eftersom undernäring bland äldre ofta börjar i det egna boendet. Matlådan behöver kunna kompletteras med annat måltidsstöd, som måltidsvänner, planerade mellanmål och anpassade matkassar.

Gemensamma mål för måltiderna

Åtta av tio kommuner har politiskt beslutade styrdokument för måltiderna i förskola, skola och äldreomsorg. Det är en fördubbling sedan 2011! Politiskt beslutade styrdokument är viktiga. De talar om vad man vill med måltiderna och skapar gemensamma mål kring hur måltiderna ska utformas och hur de ska bidra till kommunens verksamhet.

De flesta har ett helhetsperspektiv i sina måltidspolicys men var femte policy saknar målsättningar kring minskad miljöpåverkan, trots att måltiderna har stor betydelse för FN:s mål om hållbar utveckling, Agenda 2030. Likaså saknar var fjärde policy beskrivningar av hur måltiden ska integreras och bidra till kärnverksamheten i förskolan, skolan och äldreomsorgen. Här finns utrymme för fortsatt utveckling!

Nyfiken på alla dessa styrdokument och ambitioner? Mattanken har samlat över 100 aktuella kommunala måltidspolicyer (klickbar länk).

Nästa steg

Livsmedelsverkets kartläggning är den första på nationell nivå som täcker in äldreomsorg, förskola och skola. Fördjupade analyser av materialet görs längre fram, till exempel av skillnader mellan stad, landsbygd och olika kommuntyper. Planen är att undersökningen upprepas vartannat eller vart tredje år.

Kartläggningen visar att det finns ett behov av bättre uppföljning av de offentliga måltiderna. Flera av kommunerna har i haft svårt att besvara vissa frågor och nu behöver vi diskutera om den typen av uppgifter ska tas fram eller ej. I nära samarbete med er ute i kommuner och landsting vill vi vidareutveckla kartläggningen och hitta riktigt bra, gemensamma nyckeltal. Vi är mycket nyfikna på era synpunkter kring vad som är intressant att följa över tid!

Tack!

Stort tack till alla er som varit med och bidragit till resultatet! Särskilt varmt tack till alla ni i kommunerna som tagit fram uppgifter och svarat! Vi vet att ni lagt ned både tid och möda på detta. Men det som mäts är det som syns! Hoppas att ni kommer få stor användning av resultaten och att de sätter igång bra och konstruktiva diskussioner i kommunerna!

Läs mer i rapporten och ta del av kommunspecifika svar här: www.livsmedelsverket.se/maltidsfakta