I torsdags, den 6 september, träffade vi nästan 60 personer som på olika sätt arbetar med mat och måltider inom LSS-verksamheter runt om i landet. Personer med funktionsnedsättning har generellt sämre hälsa än befolkningen i stort, trots att mycket skulle kunna förebyggas med rätt stöd. Dagen arrangerades i samverkan med Växjö kommun.

Nätverksträffen präglades av ett enormt engagemang och det presenterades många olika material och arbetssätt som utvecklats i kommuner runt om i landet. Vi konstaterade gång på gång att denna målgrupp går under radarn, både när det gäller att upptäcka hälsoproblem och när det gäller ge rätt stöd. Det finns alldeles för lite publicerat för målgruppen. Dessutom blev det klart att det behövs mer struktur, samverkan och medvetet professionellt arbete med mat och måltider inom LSS-verksamheter, men även på chefsnivå och myndighetsnivå.

Här kan du ta del av Ingers och Anna-Karins reflektioner direkt efter nätverksträffen. Längre ned kommer en kort resumé av dagens program och diskussioner. Presentationerna som visades kommer att läggas upp på Livsmedelsverkets webbplats (här kan du även läsa mer om nätverket):

https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/maltider-i-vard-skola-och-omsorg/gruppbostad-lss/natverk

Måltidsinspiration i Norrköping

Maria Tladi Granquist, utvecklingsledare i Norrköpings kommun, har kartlagt måltidssituationen på gruppboenden och daglig verksamhet och intervjuat de boende.  Några utmaningar som framträdde var:

  • Varierad kunskap om kost
  • Få utbildningstillfällen och ingen tydlig struktur
  • Dålig kännedom och riktlinjer och rutiner
  • Ingen samsyn i arbetsgruppen
  • Övervikt och ohälsa är ett stort problem
  • Utmaningar vid anpassningar av måltider – många hade sväljsvårigheter

För att stärka måltidsarbetet gjorde kommunen flera olika insatser;  utbildningsinsatser, kostombud med tydligt uppdrag, kostombudsdagar, kunskapsseminarium, matlagningskurser för personal, hälsokörkort för de boende och matkassar på boendet. Planen är att arbetet ska fortsätta även framöver.

Tema frukt och grönt i Borås

Marianne Trulsson, verksamhetsutvecklare kost i Borås kommun, presenterade material och metod som hon utvecklat för att inspirera till att våga testa mer frukt och grönsaker. Materialet heter “Tema med frukt och grönt” och består av ett lättläst material och en handledning för personal. Handledningen innehåller praktiska verktyg som exempelvis diskussionsunderlag, bildstöd, inköpslistor och provsmakningsprotokoll – med färgtema! Smaka rött, smaka gult etc. Man har sett många positiva effekter. Deltagarna får inspiration att laga mer mat och enkla mellanmål, lär sig om handhygien och inte minst har temaarbetet skapat en större gemenskap bland de boende.

Mat med alla sinnen i Katrineholm

Josefin Nyberg, dietist i Katrineholms kommun har utbildat personal i Sapere-metoden. Sapere är en sinnesträning kopplat till mat och måltider i syfte att bredda smakpreferenser. Två grundtankar i Sapere-metoden är:

  • Alla har rätt till sin egen smak.
  • Utan ord är det svår att beskriva en smakupplevelse. Utan smakpplevelse är det svårt att hitta orden.
    Man har bjudit in personalen till hemkunskapskök och övat smakträning och provlagning tillsammans. Det har varit mycket uppskattat av både personal och boende. Arbetet har pågått under lång tid och nu ser man att det behövs ett omtag för att det inte ska glömmas bort. Alla nyanställda utbildas och det finns ombud på varje arbetsplats som träffas 2 ggr/år. Varje arbetsplats ska ha en aktivitet per månad som ska rapporteras in till nästa chef. Något som uppskattats är att i Sapere-metoden jobbar man med bra mat utan att prata så mycket om nyttigt och onyttigt. En annan slutsats är att göra det enkelt och inte för avancerat!

 

Vad händer i Norge?

Svein Olav Kolset, professor vid Oslo universitet berättade om sin långa erfarenhet från arbetet med mat och hälsa hos gruppen de kallar utvecklingshemmede i Norge. Många vill äta hälsosamt men får inte rätt stöd. Övervikt och undernäring är parallella problem som ibland kan förekomma samtidigt. Svein Olav lyfte också att diagnoskunskapen är för dålig i kommunerna i Norge. Utvecklingshemmede är flera olika grupper, med olika behov och riskfaktorer. Insatserna  behöver ofta anpassas mycket bättre för olika diagnoser. Till exempel nämnde han att personer med Downs syndrom har ett skydd mott hjärt-kärlsjukdom och därför mycket sällan drabbas av högt blodtryck och inte heller diabetes.

Svein Olav är otålig och tycker att det har gått för långsamt och att dessa personer har gått under radarn allt för länge. Många kommuner gör bra insatser men alla uppfinner egna hjul och det saknas strukturer. Då han konstaterat att det inte fanns någon koppling mellan forskning och praktik i habiliteringen startade han 2015 ett nätverk för de som arbetar i habilitering.

I Norge finns en kunskapsbank för personal inom habilitering: Naku.no men här behövs mer om mat och hälsa.

Dilemmat mellan individens rätt till självbestämmande och personalens ansvar för den enskildes hälsa finns i allra högsta grad även i Norge. Här menar Svein Olav att det behövs en professionalisering och bättre kunskap om regelverket så att personalen vågar ta ansvar och sätta gränser. Gränser är nödvändigt.

Nudging (betyder knuffas på engelska) är en intressant metod som visat mycket goda resultat, bland annat på patienter på ett sjukhus i Norge. Det handlar om små knuffar för att göra val som ger bättre hälsa. Det har exempelvis inkluderat:

  • Mindre tallrikar och glas (gärna höga smala)
  • Större serveringsbestick med mat med lågt energiinnehåll och mindre till energirik mat
  • Placera mat och dricka med lite energi först och lätt tillgänglig.
  • Sätt sallad först
  • Placera energirika livsmedel som dressingar, smör och sås sist i tagordningen. Ställ undan saltet.
  • Servera grönsaker och frukt uppskuren.

Att mäta effekter är det svåra. Men viktigt att få till detta, gärna samverkan med forskning. Det kommer inte fungera om man inte utvärderar.

Svein Olav bjöd på många sanningar och bra citat. Ett vi tar med oss är: “Kalla det inte utmaning, kalla det problem och gör något åt det. En spade är en spade.”

Kartläggning av strukturer, arbetssätt och hälsa i Växjö

Cecilia Svanberg och Madelene Johansson, dietister i Växjö kommun, fick förfrågan från kommunens LSS-verksamheter att utbilda deras personal inom mat och hälsa. Men dietisterna tänkte ett steg längre och kom med en bättre plan. Man ville kartlägga hur det faktiskt såg ut först. Hur många var egentligen överviktiga och undernärda inom verksamheterna, hur arbetade man idag? Kartläggningen gav många viktiga insikter, både för verksamheterna och för Cecilia och Madeleine:

  • Omfattande nutritionsproblem hos personerna inom LSS
  • Många har en dubbel sjukdomsbild – både undernäring och övervikt
  • Personerna med fetma får ingen hjälp idag och i primärvården saknas multiprofessionella team.
  • Hälso- och sjukvårdens insatser riktar sig nästan enbart mot undervikt och undernäring med sväljsvårigheter

Forskning där de boende får huvudroll

Maria Nygård arbetar med ett forskningsprojekt på Högskolan i Kristianstad.  Syftet är att se om de boende kan ha en aktörsroll i ett förändringsprojekt. Personerna i studien är 10 vuxna med olika grader av kognitiv funktionsnedsättning. Metoden är ett bildverktyg som heter Talking Mats. Några tidiga iakttagelser som gjorts hittills är:

  • Den komplexa måltidsgemsenskapen
  • Att låta måltiden ta sin tid
  • Betydelsen av det självständiga ätandet

Matgladfamiljen

Cecilia Corin från Hushållningssällskapet berättade om Matglad-appen som nu fått en hel familj. Matgladappen är en recept- och matlagnings-app framtagen för personer med lindring funktionsnedsättning, men används av många fler. Bland annat barn, ungdomar och hemtjänstpersonal. Idag finns även:

  • Matglad – helt enkelt. En app med 20 receptvideos för de som inte kan läsa.
  • Välkommen på middag – ett material som liknar TV-programmet “Halv åtta hos mig”. 4 personer bjuder varandra på middag tillsammans med en stödperson.
  • Matglad e-skola – handledning för LSS personal

Allt finns på matglad.nu

Diskussion om deltagarnas behov och nätverkets framtid

Vi avslutade dagen med gruppdiskussioner om vad som behövs för att stärka arbetet med mat och måltider för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Behov som lyftes var riktlinjer och struktur för hur verksamheterna ska arbeta samt samtalsstöd och material att använda med brukarna. Allt det material som redan finns borde samlas på ett ställe så att det lätt går att nå.

Nätverket ser man som mycket viktigt. Några önskade en bättre social plattform där man kan slänga ut frågor och läsa gamla frågor och svar. Några föreslog att det kunde ordnas mindre lokala eller regionala evenemang och studiebesök mellan de nationella träffarna.

Vi kommer att sammanfatta slutdiskussionerna mer utförligt och återkomma till er i nätverket!

Tusen tack till alla engagerade deltagare! Och stort tack till Växjö kommun för att vi fick vara hos er!