Förra veckan, den 23-24 februari bjöd vi och ProMeal-forskarna in till ett skolmatsmöte med nordiska myndighetskollegor. Det blev ett riktigt häftigt och givande möte där vi diskuterade hur råd kring skolmat tas fram, kommuniceras och implementeras i de nordiska länderna. Dessutom fick vi en inblick i resultaten från ProMeal-projektet som studerat skollunchen i de nordiska länderna ur ett elevperspektiv. Det var två intensiva och mycket givande dagar som gav många idéer för mer samverkan på nordisk nivå.

Trots att våra skollunchsystem ser olika ut i de nordiska länderna har vi mycket gemensamt. Råden som tas fram av myndigheter liknar varandra och vi brottas med många gemensamma utmaningar. Här följer ett kort sammandrag av några av de frågor som diskuterades.

– Hur får vi maten att hamna i magen? Eftersom ProMeal visar att många elever äter allt för lite vid lunchen fördes en intressant diskussion kring hur vi får eleverna att äta det som verkligen planeras. Konsumtionen var lägre än rekommenderat i samtliga länder, men det var de norska barnen – med egen matsäck –  som fick i sig mest kalorier. Däremot var det sannolikt sämre näringsinnehåll i den medhavda maten än i de varma lagade luncherna i Sverige och Finland. Intressanta tankar bollades kring hur näringsriktig och stor lunchen egentligen kan vara, hur kan vi utveckla kunskapen om skolrestaurangens arkitektur och ljudmiljö, hur får vi med lärare och andra vuxna i måltiden?nordiskt_skolmatsmöte

– Monitorering. Hur kan vi följa skolmåltidskvalitet med enkla mätmetoder och går det att göra gemensamt på nordisk nivå? SkolmatSverige-verktyget presenterades vid mötet och väckte stort intresse. Ett liknande, enkelt verktyg på nordisk nivå vore mycket intressant. SkolmatSverige lyftes också som ett intressant alternativ till näringsberäkningar. Flera myndighetskollegor efterfrågade mer enkla och användbara redskap för att följa upp näringsriktigheten än enbart referensvärden och näringsberäkningar.

– Pedagogiska verktyg. I stort sett alla nordiska länder ville få fler lärare att använda måltiden på ett mer aktivt sätt i sin lärarroll. Livsmedelsverkets material Hej Skolmat! önskade flera få översatt till andra nordiska språk och det var ett område där man gärna ville samverka mer. Nordeniskolan.org finns redan och lyftes som en möjlig gemensam arena även för måltidsfrågor. Finland stod ut som ett riktigt gott exempel. Man har nyligen uppdaterat den finska skolans läroplan och där har skolmåltiden fått två hela sidor! I den svenska läroplanen nämns inte ens ordet måltid.

Under 2016 kommer förmodligen mer saker hända på nordisk nivå kring offentliga måltider eftersom det Nordiska Ministerrådet har gett finansiering för ett sådant nätverk. Vi ser fram emot mer nordisk samverkan och att hitta former för att denna typ av erfarenhetsutbyte även på verksamhetsnivå. Vi kommer såklart också hjälpa till att sprida ProMeals resultat när de publiceras.

TIPS! Den 18 mars arrangeras ett nordiskt seminarium kring hållbara offentliga måltider i Helsingfors. Sista anmälningsdag är förlängd till 3 mars, men det kan gå att anmäla senare också. Seminariet är kostnadsfritt. Program och anmälan

Flera av presentationerna som visades vid mötet finns publicerade på vår webbplats.