EU:s nya regler om information om mat och livsmedel, informationsförordningen, börjar gälla den 13 december. De offentliga köken påverkas främst av nya regler om hur matgästen ska få information om allergener.
I torsdags medverkade vi på två olika användarkonferenser kring kostdataprogram där kostchefer och måltidsansvariga deltog.
Vi informerade bland annat om att Livsmedelsverket just nu utvecklar en vägledning som blir en praktisk tolkning av de nya reglerna och som kan användas av både kommunala inspektörer och livsmedelsföretagare. Även om inte alla tolkningar är klara ville vi komma ut och berätta om de nya reglerna och fånga upp viktiga frågor.
 
 
I stort handlar det om att de nya reglerna ställer högre krav på allergeninformation till matgästerna, men att denna information i många fall kan ges på ett flexibelt sätt. Alla restauranger – både privata som offentliga har skyldighet att informera om maten som serveras innehåller en eller flera av de 14 listade allergenerna. Det gäller alltså även maträtter som inte är ”specialkost”. Det kommer inte att vara tillåtet att säga att man inte vet om ett allergen ingår. De som lagar och serverar maten måste veta. 
De 14 allergenerna som listas i bilaga II i informationsförordningen är dessa:

·         spannmål som innehåller   gluten

·         kräftdjur

·         ägg

·         fisk

·         jordnötter

·         sojabönor

·         mjölk

 

·         nötter och mandel

·         selleri

·         senap

·         sesamfrön

·         svaveldioxid och sulfit

·         lupin

·         blötdjur

 
Hur ska man då förmedla denna information till sina matgäster? Det beror på om maten är förpackad eller ej. Om måltiden serveras oförpackad på en tallrik – även om det är i ett mottagningskök – kan informationen om allergener ges antingen skriftligen eller muntligen. Viktigast är alltid att informationen är korrekt och att matgästen tydligt ser att denna information finns att få, antingen genom att fråga (till exempel en skylt som uppmanar att ställa frågan om matens innehåll) eller i ett broschyrställ synligt placerat vid serveringen.

Om måltiden är förpackad har matgästen rätt till många obligatoriska uppgifter och det finns särskilda regler om hur etiketter ska utformas. Läs mer om det i broschyren ”Märkning av färdigförpackade livsmedel”. Du hittar broschyren här
Utöver dessa finns ytterligare två kategorier: ”Färdigförpackat på kundens begäran” eller ”Färdigförpackat för direkt konsumtion”. De flesta matlådor inom vård och omsorg hamnar här eftersom de är förbeställda och avsedda för särskilda individer, men även exempelvis hämtmat och hämtpizza. Inom dessa kategorier har konsumenten rätt att få veta vilka allergener som ingår, men även fler obligatoriska uppgifter såsom ingredienser, förvaringsanvisningar, bäst före datum, etc. Den viktiga skillnaden mot färdigförpackat är att informationen får ges på ett flexibelt sätt, dvs även muntligen, via ett separat produktblad eller telefonsamtal.
Många av er är redan på banan och ställer om till de nya reglerna. Det är bra, de nya kraven på att kunna informera om allergenerna kan kräva en del nya rutiner och eventuellt även utbildning. Men viktigt är att inte fastna vid etiketter, det finns som sagt utrymme för olika lösningar i väldigt många fall. Vi hoppas kunna komma ut med mer information och praktiska exempel på hur de nya reglerna kan tillämpas ute i offentliga kök.   
Eftersom tolkningen pågår är vi mycket tacksamma för konkreta frågor och exempel från era verksamheter som vi kan spela in till gruppen som tar fram vägledningen så att det blir klart och tydligt vad som gäller redan från början. Hör gärna av er direkt till oss med frågor och exempel. Och missa inte våra branschdagar 11-12 november i Stockholm, program och anmälningslänk hittar du här 
Då kommer våra experter på både allergi och märkning vara med och kunna svara på era frågor!