Den nya skollagen från 1 juli i år ställer ett nytt, men för många helt självklart, krav på skollunchen: den ska vara näringsriktig. Det betyder att lunchen bör uppfylla de svenska näringsrekommendationerna (SNR).

Enligt SNR ska skollunchen ge 25–35 procent av den energi en elev behöver under en dag och nästan 30 olika näringsämnen. Det kan låta mycket och kanske svårt, men för många skolor runt om i landet är det ingen stor utmaning. De serverar redan idag goda och näringsriktiga måltider. Alla landets elever borde ha tillgång till sådana!

Den stora frågan för många skolor och kommuner är kanske snarare hur man ska mäta och visa att maten är näringsriktig. Att näringsberäkna är än så länge det bästa sättet att se till att måltiderna uppfyller kravet i lagen. Men de kräver tid och kompetens.

En undersökning som Skolmatens vänner har gjort bland landets kostchefer visar att så få som 30 procent av landets kommuner alltid näringsberäknar sin skolmat. Många skolor har inte tillgång till den kompetens och de dataprogram som krävs.

Många hör av sig till oss och vill veta mer om hur man ska göra näringsberäkningar. Kanske behövs också bra alternativa system, så att alla skolor kan visa att de följer skollagen. I Livsmedelsverkets råd ”Bra mat i skolan” kan man få stöd för hur man lagar näringsriktiga skolmåltider, men hur visar man att man följer råden?

Härom veckan fick vi i kompetenscentret ett uppdrag att tillsammans med Skolverket att ge information och stöd till landets skolor så att alla får kunskap och möjlighet att servera näringsriktig skolmat. Det ska bli roligt att sätta tänderna i det! Vi har också kontakt med Skolinspektionen som ska kontrollera att lagen följs.