Yearly Archives: 2011

Tänk så skoj det är med goda exempel. Jag blir glad när jag ser hur mycket som görs runt om i landet för att förbättra måltiderna i sjukvården och äldreomsorgen! Även om jag förstår att det inte ser likadant ut överallt.

När man trampar runt i sin egen verksamhet kan det ju bli så att man tittar på förra fotavtrycket och blicken fastnar ganska långt ner.

Men att titta på andras exempel – även de som kan kännas långt borta just nu, för just min verksamhet – kan ge ett slags fågelperspektiv. Jag har haft förmånen att under flera månader få flaxa runt som en fågel och titta på goda exempel inom sjukhusmat och i äldreomsorg.

Igår publicerades den rapport som vi tagit fram tillsammans med Socialstyrelsen med exempel på goda måltidsupplevelser inom hälso- och sjukvård. Sjukhusen har själva fått peka på arbeten som de är stolta över. Där finns högt och lågt, stort och smått. Vi har inte gjort några utredningar på hur det egentligen ser ut, men hoppas att denna schematiska överblick kan vara en början att jobba vidare med.

Rapporten finns i sin helhet på Socialstyrelsens webbplats. Så småningom kommer vi att titta närmare på en del av exemplen och lyfta vissa delar på Livsmedelsverkets webbplats.

Samtidigt passade vi på att träffa de måltidsengagerade människorna som startat och driver Centrum för Måltiden i Vara och Skånes Livsmedelsakademi, för att diskutera gemensamma utmaningar och framtida samarbete. Hur vi tillsammans kan bidra till att höja kompetensen kring måltiderna i vård, skola och omsorg.

Vi får många kommentarer om att Livsmedelsverkets råd om lättmjölk och margarin i skolan innebär en hälsofara för barnen. Det finns också en föreställning om att vetenskapen skulle ha svängt när det gäller fett. Det stämmer inte.

Det finns en samsyn bland näringsexperter runt om i världen att det är bra för hälsan att byta ut mättat fett mot fleromättat. I praktiken kan det göras genom att välja lättmjölk, olja, mjuka margariner och fet fisk i stället för fet mjölk, smör, grädde och feta charkprodukter. Det är även vad till exempel WHO rekommenderar.

I dag får nästan alla barn i Sverige i sig för lite fleromättat fett. Fleromättade fetter – omega-3 och omega-6 – är livsnödvändiga. De kan till skillnad från mättat fett inte tillverkas i kroppen, utan vi måste få dem via maten.

Bra källor är fet fisk och nyttiga oljor, till exempel rapsolja. De flesta margariner är idag baserade på rapsolja. Andra bra sätt att få i sig nyttig olja är till exempel att använda den i salladsdressingar och i matlagningen.

Utifrån den kunskap som finns idag vore det fel av oss att rekommendera mer mättat fett och mindre fleromättat fett till barn. Att följa Livsmedelsverkets råd är ett sätt att lösa ekvationen, men det är varje skolas val att i slutändan bestämma vilka livsmedel man väljer för att lyckas.

Mer information kring mättat och fleromättat fett finns på Livsmedelsverkets webbplats.

”Äntligen något att luta ryggen mot!” men ”Hur näringsriktig är maten som hamnar i soptunnan?” Känslorna är blandade när vi pratar om den nya skollagen som kräver näringsriktig skolmat. Förutom fördelar som trygghet, stöd och status ger nya skollagen farhågor som till exempel att näringsriktigheten tar över och konkurerar ut andra viktiga aspekter av skollunchen.

Vi träffade kostchefer och måltidspersonal i Skåne en eftermiddag i förra veckan för att prata skolmat och överöstes av ett stort engagemang och många kloka synpunkter. När de fick precisera farhågor och fördelar med den nya skollagen lyfte flera upp oron kring att den näringsriktiga skolmaten kanske inte äts av eleverna och vem som i så fall skulle ta ansvar för det. Det fanns också tankar kring lagens ”luddighet” och en oro för att den bara blir ett slag i luften om det inte preciseras hur den ska följas i praktiken och hur den ska följas upp.

Hur man ska näringsberäkna var ett annat orosmoment. Att göra det kräver tid, kompetens och resurser som inte alltid finns i organisationerna idag. Hämmar centralt beräknade matsedlar? Begränsar de kockarnas arbetsglädje? Ska allt pappersarbete ta värdefull tid från matlagningen? Men gruppen diskuterade också högljutt och samstämt de vinster och fördelar lagkravet för med sig. Bland annat att det nu blir möjligt att förtydliga och förbättra uppföljningen av kvaliteten på måltiderna.

Flera i Skåne-gänget var överens om att den nya lagen kan få måltiderna att lyfta, få högre status, en tydligare plats i skolan och utökade resurser. Inte minst kan den ge möjlighet till högre kompetens i organisationen och stöd för ett professionellt arbete med kostfrågorna. Flera menade att den nya lagen är en värdefull signal till politiker och andra beslutsfattare och att den kan bidra till att höja medvetenheten och kunskapen om bra mat generellt i samhället.

Näringsriktig skolmat är inga konstigheter, utan helt vanlig god mat, tillagad med omsorg och eftertanke. Den nya lagen ger oss alla utmaningar på lite olika sätt, men vi tror att den kommer att gynna branschen, måltiderna och eleverna. Men ingen mat är näringsriktig innan den ligger i magen. Därför kan nog alla skriva under på att en bra måltid är mer än bara den näring maten innehåller.